Nya rön om läkemedel vid tvångsmässig sexuell beteendestörning

– Vi har fortfarande begränsad kunskap om hur läkemedelsbehandling fungerar vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Det här är den första studien som jämför dessa två läkemedel, säger Josephine Savard, forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge och överläkare vid ANOVA, Karolinska universitetssjukhuset.

Det finns idag inga läkemedel speciellt utvecklade för tvångsmässig sexuell beteendestörning. I den aktuella studien jämfördes fluoxetin, ett antidepressivt läkemedel, med naltrexon, ett läkemedel som används vid beroendetillstånd.

– SSRI-preparat, som är antidepressiva, minskar impulsivitet och dämpar tvångsmässiga tankar. De är vanligtvis förstahandsvalet vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Men eftersom de bakomliggande neurobiologiska mekanismerna har likheter med andra beroendesjukdomar används även beroendeläkemedlet naltrexon, säger Jussi Jokinen som är överläkare och professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Ingen skillnad i hur mycket symtomen minskar

I studien deltog 80 personer som lottades till antingen fluoxetin eller naltrexon. Efter åtta veckor kunde forskarna inte se någon betydande skillnad i hur mycket symtomen hade minskat. Däremot fanns tecken på att läkemedlen verkade olika snabbt.

– Det verkar som att naltrexon skulle kunna ge snabbare symtomlindring, men studien är inte utformad för att undersöka sådana skillnader och därför bör man se de resultaten som preliminära, säger Josephine Savard.

Resultaten kan istället bidra till mer individanpassade val i medicineringen. Eftersom läkemedlen ger ungefär samma effekt på symtomen kan läkare och patienter tillsammans diskutera vilket som är mest lämpligt utifrån behov och biverkningar. Båda läkemedlen kan ge trötthet och minskad sexlust, men rapporterades i olika omfattning.

Viktigt med fortsatta studier på läkemedel

Tvångsmässig sexuell beteendestörning har nyligen klassificerats som en sjukdom av Världshälsoorganisationen och påverkar uppskattningsvis 2–3% av befolkningen. Diagnosen kännetecknas av återkommande svårigheter att kontrollera sexuella impulser och beteenden, trots att det har negativa konsekvenser för individen. Ofta erbjuds patienter både läkemedel och olika former av samtalsterapi.

– Många patienter vill ha läkemedelsbehandling och därför är det viktigt att fortsätta med väl genomförda läkemedelsstudier. Vi har gjort en omfattande provtagning inom ramen för vår studie så nästa steg blir att se om vi kan hitta kliniska och neurobiologiska prediktorer på behandlingsrespons, alltså om det finns något sätt att förutse hur en patient svarar på en viss behandling, säger Jussi Jokinen.

Om studien

Savard J, Piwowar M, Adebahr R, Byström M, Hallberg J, Dhejne C, Görts Öberg K, Jokinen J. Randomised controlled trial of fluoxetine versus naltrexone in compulsive sexual behaviour disorder. BMJ Mental Health. 2026;29:e302953. https://doi.org/10.1136/bmjment-2026-302953