Umeå universitet

Nya rön om läkemedel vid tvångsmässig sexuell beteendestörning

8.10.2026 07:45:00 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande

Dela

Läkemedel mot beroende är inte mer effektivt än antidepressiva läkemedel vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Det visar en ny studie från Umeå universitet och Karolinska institutet. Däremot skiljer sig läkemedlen åt när det gäller biverkningar och hur symtomen förbättras över tid.

Vita kapslar och tabletter utspridda på en blå yta.
I den aktuella studien jämfördes fluoxetin, ett antidepressivt läkemedel, med naltrexon, ett läkemedel som används vid beroendetillstånd. Efter åtta veckor kunde forskarna inte se någon betydande skillnad i hur mycket symtomen hade minskat. Foto: Huett Lundström / Johnér Bildbyrå AB

– Vi har fortfarande begränsad kunskap om hur läkemedelsbehandling fungerar vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Det här är den första studien som jämför dessa två läkemedel, säger Josephine Savard, forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge och överläkare vid ANOVA, Karolinska universitetssjukhuset.

Det finns idag inga läkemedel speciellt utvecklade för tvångsmässig sexuell beteendestörning. I den aktuella studien jämfördes fluoxetin, ett antidepressivt läkemedel, med naltrexon, ett läkemedel som används vid beroendetillstånd.

– SSRI-preparat, som är antidepressiva, minskar impulsivitet och dämpar tvångsmässiga tankar. De är vanligtvis förstahandsvalet vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Men eftersom de bakomliggande neurobiologiska mekanismerna har likheter med andra beroendesjukdomar används även beroendeläkemedlet naltrexon, säger Jussi Jokinen som är överläkare och professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Ingen skillnad i hur mycket symtomen minskar

I studien deltog 80 personer som lottades till antingen fluoxetin eller naltrexon. Efter åtta veckor kunde forskarna inte se någon betydande skillnad i hur mycket symtomen hade minskat. Däremot fanns tecken på att läkemedlen verkade olika snabbt.

– Det verkar som att naltrexon skulle kunna ge snabbare symtomlindring, men studien är inte utformad för att undersöka sådana skillnader och därför bör man se de resultaten som preliminära, säger Josephine Savard.

Resultaten kan istället bidra till mer individanpassade val i medicineringen. Eftersom läkemedlen ger ungefär samma effekt på symtomen kan läkare och patienter tillsammans diskutera vilket som är mest lämpligt utifrån behov och biverkningar. Båda läkemedlen kan ge trötthet och minskad sexlust, men rapporterades i olika omfattning.

Viktigt med fortsatta studier på läkemedel

Tvångsmässig sexuell beteendestörning har nyligen klassificerats som en sjukdom av Världshälsoorganisationen och påverkar uppskattningsvis 2–3% av befolkningen. Diagnosen kännetecknas av återkommande svårigheter att kontrollera sexuella impulser och beteenden, trots att det har negativa konsekvenser för individen. Ofta erbjuds patienter både läkemedel och olika former av samtalsterapi.

– Många patienter vill ha läkemedelsbehandling och därför är det viktigt att fortsätta med väl genomförda läkemedelsstudier. Vi har gjort en omfattande provtagning inom ramen för vår studie så nästa steg blir att se om vi kan hitta kliniska och neurobiologiska prediktorer på behandlingsrespons, alltså om det finns något sätt att förutse hur en patient svarar på en viss behandling, säger Jussi Jokinen.

Om studien

Savard J, Piwowar M, Adebahr R, Byström M, Hallberg J, Dhejne C, Görts Öberg K, Jokinen J. Randomised controlled trial of fluoxetine versus naltrexone in compulsive sexual behaviour disorder. BMJ Mental Health. 2026;29:e302953. https://doi.org/10.1136/bmjment-2026-302953

Nyckelord

Kontakter

Josephine SavardMed. dr., överläkareKarolinska institutet Huddinge, Institutionen för medicin och ANOVA vid Karolinska universitetssjukhuset

Tel:08-123 732 00josephine.savard@ki.se

Bilder

Josephine Savard är forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge samt överläkare vid ANOVA, Karolinska universitetssjukhuset.
Josephine Savard är forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge samt överläkare vid ANOVA, Karolinska universitetssjukhuset.
Foto: RTW Photography
Ladda ned bild
Porträtt av Jussi Jokinen, överläkare och professor i psykiatri vid Umeå universitet.
Jussi Jokinen är överläkare och professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Foto: Viktoria Johansson
Ladda ned bild

Om oss

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Följ Umeå universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye