Gränsöverskridande samarbete för att säkra blodförsörjningen på Nordkalotten

I Sverige och Norge sköts blodförsörjningen av den offentliga hälso- och sjukvården i respektive län och fylke medan det i Finland sköts centralt av Röda Korset.

I Nordic Blood Preparedness Project (Nordiska blodförsörjningsprojektet) samarbetar nu de tre ländernas blodförsörjningsorganisationer för att säkerställa att patienter får tillgång till blod i akuta situationer – trots långa avstånd och ibland utmanande väder- och transportförhållanden.

– Samtidigt som varje land måste kunna säkerställa tillgången till blod inom sina egna gränser behöver vi utveckla samarbetet mellan länderna både för vardag och kris. Det handlar om att vara förberedda på det värsta. Blodförsörjningen måste vara rustad för extraordinära händelser såsom större olyckor och i ett ”worst case scenario” även väpnade konflikter. Därför är det nordiska samarbetet viktigt, säger Henrik Brännholm, regionchefsläkare och beredskapsöverläkare i Region Norrbotten.

Inom projektet kartlägger varje land sin nuvarande kapacitet för blodförsörjning, exempelvis lager av blod, transportlösningar och arbetssätt. Utifrån detta planeras möjliga former för samarbete.

Blodförsörjning är en starkt reglerad verksamhet och det är inte självklart hur man får dela blod över nationsgränser.

– Målet är att vi vid behov kan hjälpa varandra utifrån patienternas bästa. Därför behöver vi sätta oss in i hur de tre länderna arbetar i dag och vilka regelverk som finns. Det kräver också en dialog med respektive lands myndighet kring lagkrav och regelverk, säger Helena Abrahamsson, verksamhetschef för klinisk kemi och transfusionsmedicin på Laboratoriemedicin, Region Norrbotten.

Ytterligare en utmaning är att EU:s nya humanmaterialförordning (SoHO-förordningen -Substances of Human Origin) håller på att införas i medlemsländerna. Den omfattar bland annat blod i sjukvården. Förordningen ställer krav på höjd säkerhet, spårbarhet och tillsyn, men syftar även den till att underlätta gränsöverskridande samarbete för att göra vården bättre rustad vid kriser och bristsituationer.