Ofta yngre barn i anmälda barnfridsbrott

Barnfridsbrottet infördes i lagstiftningen 2021 och gör det straffbart att låta ett barn bevittna vissa brott, såsom vålds- och sexualbrott, mellan två personer som är närstående till barnet.

Resultaten i Brås analys av barnfridsbrott 2022–2023 visar att ungefär hälften (49 procent) av målsägarna är yngre barn i åldersgrupperna 0–3 och 4–6 år. Även i förhållande till sin andel av barnbefolkningen är yngre barn överrepresenterade, medan de äldsta barnen, 14–17 år, är tydligt underrepresenterade.

De studerade fallen visar att det är mycket vanligt att personen som är misstänkt i ärendet är en förälder till barnet. I 66 procent av fallen var den misstänkta personen barnets pappa, medan den som blivit utsatt för själva grundbrottet ofta var barnets mamma. Det var däremot mindre vanligt att barnets mamma var misstänkt (15 procent).

– Yngre barn befinner sig i en särskilt utsatt situation eftersom de är mer beroende av vuxna i sin närhet och kan ha begränsade möjligheter att berätta om vad de har sett och hört. Personen som barnet är beroende av kan vara samma person som skapar otrygghet och utövar våld. Det visar på vikten av myndigheternas förmåga att upptäcka och uppmärksamma barns utsatthet, säger Johanna Viberg, utredare på Brå.

Vid tidpunkten för polisanmälan av barnfridsbrottet bodde ungefär sex av tio målsägare tillsammans med den misstänkta personen. Dessa hushåll hade en lägre medianinkomst än jämförbara hushåll i befolkningen. Det var även vanligare att den misstänkta personen hade fått ekonomiskt bistånd och arbetslöshetsersättning jämfört med den vuxna normalbefolkningen.

– En möjlig förklaring kan vara att familjer med ekonomiska eller sociala svårigheter oftare har kontakter med myndigheter och andra verksamheter som möter barn och familjer. Det kan ge fler möjligheter till att våld mot både vuxna och barn uppmärksammas och anmäls, säger Johanna Viberg.

Kortanalysen Målsägare vid barnfridsbrott publiceras idag och finns tillgänglig på Brås webbplats, bra.se.

Fakta

Barnfridsbrottet infördes i svensk lagstiftning den 1 juli 2021 i syfte att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som upplevt våld mellan närstående. Datamaterialet i denna analys omfattar cirka 10 300 målsägare, registrerade på brottsanmälningar om barnfridsbrott under 2022 och 2023. Materialet har kombinerats med uppgifter om målsägaren för grundbrottet och uppgifter från misstankeregistret om personen som är skäligen misstänkt i ärendet. Kompletterande uppgifter har även inhämtats från Statistikmyndigheten SCB.