Digitalt våld fortsätter efter separationen

Sara Skoog Waller och Ulla Forinder har intervjuat 20 kvinnor som utsatts för våld av en tidigare manlig partner. Efter separationen kunde förövarens närvaro fortsätta genom digital stalking som gjorde det svårt för kvinnorna att veta vilken insyn förövaren fortfarande hade i deras liv. Det kunde handla om teknikfaciliterad övervakning, hot och oönskad kontakt i mejl, sms och sociala medier.

– Något som gör det digitala våldet särskilt allvarligt är att det kan fortsätta oberoende av avstånd och samtidigt komma väldigt nära. Ovissheten om när och hur förövaren kan se, höra eller dyka upp, även efter separationen, kan betyda att vardagens rörelser och val fortsatt behöver organiseras kring honom, säger Sara Skoog Waller, lektor i psykologi vid Högskolan i Gävle.

När skyddet gör livet mindre

Forskarna kopplar eftervåldet till lonelification, ensamgörande. Det handlar inte bara om att sakna människor omkring sig, utan också om att förlora möjligheten att vara sig själv med andra och att leva ett fritt liv i en social värld.

– För den som utsätts uppstår ett dilemma eftersom sociala medier och andra digitala sammanhang kan vara vägen till kontakt med vänner och familj. Tekniken kan både vara en del av våldet och en öppning mot världen, säger Ulla Forinder

Samma digitala rum som ger tillgång till relationer, stöd och samhällsliv kan alltså användas av förövaren för fortsatt kontakt, kartläggning och övervakning. I studien finns erfarenheter av hur kvinnors liv begränsas när de tvingas skydda sig och dra sig undan. Hjälp att identifiera möjliga digitala intrång, spårning och andra övervakningsvägar kan därför vara en viktig del av att återfå hanterbarhet.

– Digital säkerhet får inte bli ännu ett område där kvinnan får ett till stor del ensamt ansvar att fortsätta anpassa sitt liv efter förövaren. Insatser behöver sträva efter att flytta begränsningen från den utsatta till den som utövar våldet, säger Sara Skoog Waller.

”Få tillbaka sitt liv”

Forskarna efterlyser därför en större förståelse för teknikens roll i hela vålds- och kontrollmönstret. Digitala hot, kontakter och övervakning behöver förstås tillsammans med tidigare våldshistorik. Det som kan framstå som ett harmlöst meddelande för en utomstående kan få en helt annan innebörd för den som känner till hoten bakom.

– Att bli fri från våld handlar inte bara om att komma bort från förövaren, utan också om att få tillbaka sitt liv. Det är viktigt att insatser bidrar till att kvinnans värld öppnas, inte krymper, säger Ulla Forinder.

Fakta om studien

Studien bygger på djupintervjuer med 20 svenskspråkiga kvinnor i åldrarna 22–75 år som hade erfarenhet av våld eller övergrepp från en tidigare manlig partner. Tio hade barn tillsammans med förövaren. Tiden sedan separationen varierade från ett till 34 år.

Forskarna undersökte hur kvinnorna gjordes socialt och existentiellt ensamma i samband med våld efter separationen. Studien utvecklar begreppet lonelification, som beskriver ensamhet som något som aktivt kan skapas genom förövarens kontroll och otillräckliga professionella och institutionella responser, även i sammanhang som hjälpsökande, myndighetsprocesser och familjerätt.

Artikeln One Battle After Another: How Institutions Uphold Post-Separation Abuse and Foreclose Women’s Existence in a Shared World är skriven av Sara Skoog Waller och Ulla Forinder vid Högskolan i Gävle och publicerad i NORA – Nordic Journal of Feminist and Gender Research den 18 september 2026.