Rekordstort intresse för vittnesmål om Förintelsen i Malmö och Lund

Under tre dagar får elever i årskurs 9 och gymnasiet möta personer som berättar om sina familjers erfarenheter av Förintelsen. Besöken ger eleverna möjlighet att ta del av personliga berättelser, ställa frågor och samtala om Förintelsen och dess betydelse. Under 2025 genomfördes liknande satsningar i Umeå, Norrköping, Växjö, Göteborg och Uppsala. Då besöktes totalt över 160 skolklasser.

– Det stora intresset från skolorna är väldigt glädjande. När elever får möta barn och barnbarn till överlevande får historiska händelser ett mänskligt ansikte. Samtalet och möjligheten att ställa frågor kan skapa en förståelse som är svår att uppnå på andra sätt. Att föra historierna vidare via och till nya generationer är särskilt betydelsefullt nu när de som själva överlevde Förintelsen blir allt färre, säger Petra Mårselius, överintendent på Forum för levande historia.

Del av ett regeringsuppdrag

Skolbesöken är ett samarbete mellan Forum för levande historia och föreningarna Berättargruppen Förintelsens Efterlevande i Malmö, EDUT – Vittnesmål från Förintelsen, Zikaron, Förintelsens Röster och Föreningen Förintelsens Överlevande. De genomförs inom ramen för ett regeringsuppdrag att föra vidare budskapet om Förintelsen från boken …om detta må ni berätta… som gavs ut 1998. Inom samma uppdrag lanserade Forum för levande historia tidigare i år Berätta för framtiden, en filmserie med undervisningsmaterial för högstadiet och gymnasiet.

Ny rapport om överlevandes och efterlevandes viktiga roll

I samband med skolbesöken publiceras rapporten Överlevande och efterlevande efter Förintelsen – Vittnesmål som källa, minne och kunskap. Den är skriven av Malin Thor Tureby, professor i historia och forskningsledare vid Malmö universitet, och Kristin Wagrell, projektforskare vid Malmö universitet, på uppdrag av Forum för levande historia. Rapporten bygger på forskning som bedrivits inom forskningsprojektet Minne och aktivism, som undersöker hur överlevande från Förintelsen och deras efterlevande har bidragit till kunskapsproduktionen om Förintelsen under de senaste 80 åren.

Rapporten ger ett historiskt perspektiv på hur överlevandes skolbesök utvecklades till en etablerad form av kunskapsförmedling i Sverige. Den undersöker bland annat vilka drivkrafter som fick överlevande att börja vittna i skolor och hur deras barn och barnbarn i dag ser på att ta över ett uppdrag som deras äldre släktingar varit med och format. Forskarna följde även de skolbesök berättargrupperna gjorde i samarbete med Forum för levande historia 2025. Rapporten visar bland annat på behovet av att se berättandet ur de efterlevandes perspektiv.

– De efterlevande bär på sina familjers historia, men de har också tagit över ett utbildningsuppdrag som överlevande initierade och utvecklade under lång tid. För att skolbesöken ska bli meningsfulla behöver vi förstå vad berättandet innebär för dem som tar på sig den uppgiften, säger Malin Thor Tureby.

För mer information om skolbesöken

Det kommer finnas möjlighet för media att följa med på skolbesök i Malmö den 21 oktober. För mer information och förfrågningar om intervjuer i samband med skolbesöken vänligen kontakta:

Jonas Sverin, pressansvarig på Forum för levande historia
Tel: 072 070 03 92
Email: jonas.sverin@levandehistoria.se

För mer information om rapporten

För mer information eller förfrågningar om intervjuer angående rapporten vänligen kontakta:

Anna Dahlbeck, forskningskommunikation och press vid Malmö universitet
Tel: 070 453 24 02
Email: anna.dahlbeck@mau.se