Var tredje högstadieelev går till skolan på tom mage – ändå saknar majoriteten av kommunerna skolfrukost

Olika förutsättningar för en bra start

Frukostbarometern 2026 bygger på två undersökningar som Verian genomfört på uppdrag av Arla och Elevernas Riksförbund. Undersökningarna visar att en tredjedel av landets högstadieelever inte äter frukost varje skoldag. Elever som inte har ätit på morgonen beskriver framför allt hunger och trötthet under förmiddagen, men också sämre humör och svårigheter att koncentrera sig.

Rapporten pekar också på tydliga skillnader mellan olika grupper av elever. Bland elever i hushåll med lägre inkomster äter nästan varannan elev inte frukost varje skoldag, jämfört med drygt var fjärde i hushåll med högre inkomster.

Även mellan flickor och pojkar är skillnaderna tydliga. 37 procent av flickorna äter inte frukost varje dag, jämfört med knappt 28 procent av pojkarna. Flickor upplever också oftare morgonen som körig: 22 procent uppger att de känner sig stressade, jämfört med 10 procent av pojkarna.

– Många elever beskriver att de får mer energi, bättre humör och lättare att koncentrera sig när de ätit frukost. Samtidigt är det många som ofta skippar morgonmålet. Därför vill vi tillsammans med skolor, kommuner och andra aktörer bidra till att göra det enklare för fler elever att få en bra start på dagen, säger Elin Boll, disputerad hälso- och nutritionsexpert på Arla.

Ojämn tillgång till skolfrukost

Frukostbarometern 2026 visar också att tillgången till skolfrukost är ojämn i landet. Nästan hälften av kommunerna har ingen grundskola som serverar frukost regelbundet, och på högstadiet är andelen ännu högre: 58 procent. Utbyggnaden väntas inte heller ta fart. Sju av tio kommuner räknar med oförändrad tillgång de kommande två åren, eller vet inte hur den kommer att utvecklas.

I de kommuner som har skolfrukost är erfarenheterna samtidigt positiva. Sex av tio uppger att eleverna orkar mer, hälften ser minskade skillnader mellan eleverna och fyra av tio märker bättre koncentration.

– Frukostbarometern 2026 visar att många börjar skoldagen med olika mycket energi, tid och stöd i ryggen. Skolan kan inte styra hur elevernas morgnar ser ut hemma, men med skolfrukost kan den jämna ut en del av skillnaderna och ge fler elever bättre förutsättningar, säger Vidar Ekman, ordförande för Elevernas Riksförbund.

Mer från Frukostbarometern 2026

• 62 % av högstadieeleverna är ofta eller alltid trötta när de vaknar.
• En av tre äter inte frukost varje skoldag.
• 22 % av flickorna känner sig stressade på morgonen, jämfört med 10 % av pojkarna.
• 48 % av eleverna i hushåll med lägre inkomst äter inte frukost varje skoldag, jämfört med 27 % i hushåll med högre inkomst.
• När eleverna inte har ätit frukost uppger 38 % att de blir hungriga före lunch, 35 % att de blir tröttare och 27 % att det blir svårare att koncentrera sig.
• I 46 % av kommunerna serverar ingen grundskola frukost tre till fem dagar i veckan. På högstadiet är andelen 58 %.
• Kommuner med skolfrukost beskriver positiva erfarenheter: mer ork (60 %), minskade skillnader mellan eleverna (52 %), lugnare start (46 %) och bättre koncentration (41 %).
• 7 av 10 kommuner räknar med oförändrad tillgång de kommande två åren, eller vet inte hur den kommer att utvecklas.

Läs hela Frukostbarometern 2026 på Frukostbarometern | Arla. Där finns en kommunöversikt över tillgången till skolfrukost, en fördjupning om hur högstadieelever och deras föräldrar beskriver morgonen och en forskares perspektiv på frukostens betydelse. Där finns också skolexempel från Kalmar och Botkyrka och konkreta tips för kommuner, skolor och föräldrar som vill börja med eller utveckla skolfrukost.

Om Frukostbarometern 2026

Frukostbarometern är Arlas återkommande kartläggning av skolelevers frukostvanor och morgonrutiner. Årets upplaga, ”En bättre start för fler”, har tagits fram tillsammans med Elevernas Riksförbund, som i sitt skolpolitiska program för 2026–2029 föreslår gratis skolfrukost.

Frukostbarometern 2026 bygger på två undersökningar som Verian (Sifo) har genomfört på uppdrag av Arla och Elevernas Riksförbund. Den ena gjordes bland 525 högstadieelever och deras föräldrar den 13–24 augusti 2026. Den andra gjordes bland 227 beslutsfattare i 184 kommuner den 21 maj–10 juni 2026. Rapporten innehåller också en intervju med forskaren Pernilla Garmy och intervjuer med skolledare och personal på skolor som serverar skolfrukost.