Natur och relationer ger svenskar stöd vid krigshot

Rysslands krig mot Ukraina och det förändrade säkerhetsläget i Europa har gjort hotet om krig mer närvarande även i Sverige. Mot den bakgrunden har forskarna undersökt hur människor i Sverige hanterar oro inför ett krig. I en intervjustudie med 41 deltagare framträder framför allt sekulära existentiella strategier, som nära relationer, natur, meditation, musik och konstnärliga aktiviteter.

– Vi ser att människor söker efter sätt att skapa mening och sammanhang, men vilka resurser de använder är nära förbundna med det samhälle och den kultur de lever i. I Sverige är de sekulära existentiella resurserna särskilt framträdande, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.

Att acceptera att det inte finns ett svar

Ett resultat som forskarna särskilt lyfter fram är meaning-making through the absence of meaning, vilket innebär att skapa mening i tillvaron genom att acceptera frånvaron av en yttersta mening.

För vissa deltagare blir insikten att människan inte kan kontrollera eller förstå allt ett sätt att hantera osäkerheten. Alla existentiella frågor behöver inte ha ett slutgiltigt svar.

– Meningsskapande behöver inte innebära att vi hittar en förklaring till det som händer. Att acceptera människans begränsningar och att vissa frågor saknar svar kan också vara ett sätt att förhålla sig till en hotfull och osäker situation, säger Fereshteh Ahmadi.

Kulturen påverkar hur vi hanterar kriser

Forskningen utgår från att coping inte bara är en individuell psykologisk process. Ahmadi har utvecklat den sociologiska teorin Cultural Architecture of Meaning (CAM), som beskriver hur kulturellt och historiskt formade meningssystem påverkar vilka resurser människor använder för att förstå och hantera kriser.

Det blir tydligt när den svenska studien sätts bredvid forskarnas studie av människor som lever under kriget i Ukraina. Där intervjuades 67 personer från olika delar av landet. Religion och personlig spiritualitet framträder tillsammans med kulturella traditioner, kollektiva minnen och historiska erfarenheter som resurser för att hantera kriget.

– Resultaten visar hur människors möjligheter att skapa mening formas av de kulturella och historiska sammanhang där de befinner sig, säger Fereshteh Ahmadi.

Forskarna menar att resultaten kan få betydelse för psykologiskt och socialt stöd vid krig och andra kriser. Stödet behöver uppmärksamma inte bara psykisk belastning utan också de kulturella, symboliska och existentiella resurser människor använder för att hantera sin situation.

Fakta

Studierna ingår i det internationella forskningsprogrammet Meaning-Making Coping with Crisis, som leds av Fereshteh Ahmadi, professor vid Högskolan i Gävle. Forskningen sker i samarbete med Uppsala universitet.

Den svenska studien heter Meaning-Making Coping Under the Threat of War: A Qualitative Study of People in Sweden och är utförd av Zahra Darvishpour, Fereshteh Ahmadi och Önver Cetrez. Den omfattar 41 vuxna i Stockholm och på Gotland och undersöker hur människor hanterar ett ökat upplevt hot om krig. Studien är publicerad i Frontiers in Sociology.

Ukrainastudien Culture and Religion Meaning-Making Coping Strategies in Wartime: Insights from a Qualitative Study on the Coping Experiences of Ukrainiansbygger på 67 intervjuer genomförda mellan januari 2024 och juni 2025. Deltagarna bodde i Ukraina under kriget och hade påverkats direkt eller indirekt av det. Studien är publicerad i Journal of Social Sciences.