Från gravljus till digitala avatarer – så tror svenskarna att vi kommer sörja i framtiden

Att tända ett ljus, besöka en grav eller samlas med familjen har länge hjälpt oss att minnas och sörja. Men när allt mer av våra liv blir digitala förändras också sättet vi minns och delar sorgen på. Var femte svensk (20 procent) tror att ny teknik kommer att förändra hur vi uttrycker sorg. Ett exempel syns under allhelgona, då tusentals människor de senaste åren har tänt ljus digitalt för någon de saknar.

- Vi lever stora delar av våra liv digitalt, så det är naturligt att också sorgen får ta plats där. Den digitala ljuständningen är ett fint exempel, man kanske bor långt från kyrkogården men vill ändå stanna upp och göra något för den man minns och saknar. På samma sätt kan tekniken göra det lättare att dela minnen, prata om den som dött och känna gemenskap med andra, även på avstånd. Det digitala ersätter inte den fysiska närheten, utan ger oss fler sätt att minnas tillsammans, säger Conny Sohlberg, begravningsentreprenör på Fonus.

Samtidigt tror svenskarna inte att tekniken helt kommer att ersätta det fysiska avskedet. Två av tre (67 procent) tror att den fysiska ceremonin kommer att fortsätta vara viktigast, medan omkring en halv miljon svenskar (7 procent) tror att digitala ceremonier kommer att komplettera de fysiska. Framtidens avsked tycks alltså snarare rymma både fysisk närhet och nya digitala möjligheter.

- När man sitter bredvid någon på en begravning kan det räcka att lägga en hand på den andres arm för att ge tröst. Den närheten tror jag att vi alltid kommer att behöva. Samtidigt finns det något väldigt mänskligt i att vilja bevara så mycket som möjligt av den man saknar – bilderna, berättelserna, rösten och det där speciella skrattet. När tekniken gör det möjligt att bevara allt mer väcks även frågan om var gränsen går mellan att minnas någon och att försöka hålla kvar personen digitalt. Den diskussionen tror jag att vi bara har sett början på. Var gränsen går är något vi kommer att behöva förhålla oss till, säger Conny.

Och just där tycks många svenskar dra en gräns. I en tidigare Sifo-undersökning fick svenskarna ta ställning till AI-skapade digitala versioner av personer som dött, exempelvis genom att efterlikna deras röst och sätt att uttrycka sig. Tre av fyra (75 procent) svarade att de inte kunde tänka sig att använda tekniken för att återskapa eller interagera med någon som dött.

_{Om ljuständningen
Varje år hjälper Fonus människor att få ett ljus tänt när de inte själva kan vara där. Sedan starten har tiotusentals ljus tänts både digitalt på Fonus interaktiva världskarta och fysiskt på kyrkogårdar och minnesplatser över hela Sverige. På världskartan kan man välja en plats och tända ett ljus för någon man saknar, oavsett var man själv befinner sig. I år kan fysisk ljuständning beställas på 1031 kyrkogårdar mellan 12 oktober och 27 oktober. Du kan tända ett digitalt ljus till och med den 12 november 2026 via fonus.se.}

_{Om undersökningen och uträkningen  
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Fonus. Målgrupp: Svenska allmänheten 18-84år. Metod: Webbintervjuer i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Resultatet har vägts på kön, ålder och region för att spegla den svenska allmänheten. Fältperiod: 9–20 mars 2026. Antal respondenter: 3 312 personer.}