Forskning ger nya ledtrådar om inflammatorisk tarmsjukdom hos barn

IBD omfattar framför allt Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Barn som insjuknar kan få ont i magen, diarréer och problem med att växa. Sverige hör till de länder i världen där IBD är vanligast. Omkring 350 barn i Sverige insjuknar varje år och antalet ökar.

– Jag har ett väldigt varmt hjärta för de här barnen, som ofta har det svårt. Vi behöver få så mycket kunskap om IBD som möjligt då det börjar bli så pass vanligt, säger Marianne Malmquist.

Ungefär en tredjedel av barnen utvecklar sjukdomstecken i andra organ utanför tarmen vilket påverkar barnens mående ytterligare.

Skillnader i immunförsvaret

Marianne Malmquists avhandling bygger på fyra delstudier. De undersöker skillnader i immunförsvaret vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit samt sjukdomsförloppet när IBD förekommer tillsammans med inflammation i munnen eller skelettet.

I en studie av 25 barn med nyupptäckt IBD sågs skillnader i sammansättningen av vissa vita blodkroppar (som är en central del av immunförsvaret) jämfört med barn som hade mag- och tarmbesvär utan inflammation. Fynden talar för att Crohns sjukdom och ulcerös kolit delvis kan ha olika bakomliggande mekanismer.

– Detta resultat skulle på sikt kunna göra det lättare att skilja sjukdomarna åt, men möjligheten att använda analysen vid diagnostik behöver undersökas vidare, säger Marianne Malmquist.

En annan studie undersökte patienter med Crohns sjukdom och orofacial granulomatos, OFG, en ovanlig inflammation i munnen och ansiktet. Patienterna hade oftare sjukdomstecken kring ändtarmsöppningen och fick mer omfattande behandling än patienter med Crohns sjukdom utan OFG. De genomgick också oftare kirurgiska ingrepp för dessa besvär.

Ökad möjlighet att förutsäga förloppet

Ett av resultaten visar att risken för kronisk icke-bakteriell osteomyelit, CNO, var ungefär sex gånger högre hos barn med IBD än hos barn utan IBD. CNO innebär inflammation i skelettet som inte orsakas av bakterier. Resultatet kommer från en nationell registerstudie för perioden 2002–2022. Kombinationen av sjukdomarna är ovanlig.

Sammantaget kan forskningen bidra till att underlätta diagnostiken vid IBD och förbättra möjligheterna att förutsäga sjukdomsförloppet hos barn som också har OFG eller CNO. Det är viktigt för att kunna ge mer individanpassad behandling.

Att få tiden att räcka till för både forskning och arbete som ansvarig för barngastroenterologin på Barnkliniken i Växjö har varit en utmaning.

– Det har varit mycket givande att få möjlighet att fördjupa mig i ett forskningsområde. Eftersom jag arbetar kliniskt med IBD hos barn kommer mina ökade kunskaper också mina patienter till del, säger Marianne Malmquist.

Artikeln är baserad på en text från Göteborgs universitet.