Kommunala kostnader skenar i Fyrbodalsområdet – upp drygt 43 procent på fem år

Efter flera år av kraftiga prisökningar fortsätter kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall att stiga. I Trollhättan uppgår de samlade kostnaderna nu till i genomsnitt 32 342 kronor per lägenhet och år. I Vänersborg motsvarande 34 359 kr och i Uddevalla 33 177 kr.

– Det här är en kostnadsutveckling som inte är hållbar i längden. För fastighetsägare handlar det om stora och återkommande utgifter som är svåra att påverka. När kostnaderna för att äga och förvalta bostäder stiger ökar inte bara trycket på hyrorna, utan minskar också utrymmet för underhåll och investeringar i fastigheterna. En kommun med höga taxor och avgifter avskräcker också intresset för nyinvesteringar i hyresbostäder och lokalfastigheter. Dessa samband måste kommunerna och bolagen vara medvetna om när de beslutar om sina taxor och avgifter, säger Petra Ohldin Lampinen, näringspolitiskt ansvarig för Fastighetsägarna GFR.

Stora skillnader mellan kommunerna

Störst ökning mellan 2025 och 2026 hade Trollhättan (8,8 procent), följt av Vänersborg (8,6 procent) och Uddevalla (8,5 procent). Samtliga tre kommuner ligger därmed klart över den genomsnittliga ökningen i Västra Götaland på 6,5 procent.

Sett över fem år har kostnaderna ökat mest bland de 14 kommunerna i Fyrbodal i Åmål (+66,2 procent), Mellerud (+61,2 procent) och Dals Ed (+51,3 procent), mellan åren 2021 och 2026.

Sett till de faktiska kostnaderna är det Strömstad (43 465 kronor per lägenhet och år), Orust (38 372 kronor) och Lysekil (37 134 kronor) som har de högsta boenderelaterade driftkostnaderna bland kommunerna i Fyrbodal. Samtliga ligger över länsgenomsnittet på 34 768 kronor per lägenhet och år.

– Det är anmärkningsvärt att kostnaderna kan skilja så mycket mellan kommunerna. Det visar vilken stor betydelse de lokala taxorna och priserna har för boendekostnaderna. Kommunerna behöver vara varsamma med höjningar och i större utsträckning undersöka möjligheterna att effektivisera sina verksamheter i stället för att föra vidare hela kostnadsökningen till abonnenterna, säger Petra Ohldin Lampinen, näringspolitiskt ansvarig för Fastighetsägarna i GFR.

Höga taxor påverkar både hyror och investeringar

För fastighetsägare utgör uppvärmning, elnät, vatten och avfall en betydande del av de löpande driftkostnaderna. Det handlar dessutom om tjänster där möjligheten att välja leverantör eller påverka priset ofta är begränsad.

När kommuner och kommunägda bolag höjer sina taxor ökar kostnaderna för fastighetsförvaltningen. Det påverkar både utrymmet för underhåll och investeringar och kostnadstrycket i hyresförhandlingarna.

Fastighetsägarna framhåller att utvecklingen också är en fråga om kommunernas konkurrenskraft. Höga och snabbt stigande driftkostnader försämrar förutsättningarna för att investera i och utveckla bostäder och andra fastigheter.

– Kommunerna konkurrerar om invånare, företag och investeringar. Då spelar det stor roll vad det kostar att äga och förvalta fastigheter. Höga taxor försämrar kalkylerna för både befintliga fastigheter och nyproduktion. Det riskerar att göra våra kommuner mindre attraktiva för investeringar, säger Petra Ohldin Lampinen, näringspolitiskt ansvarig för Fastighetsägarna GFR.

Fastighetsägarna efterlyser därför större fokus på kostnadskontroll och effektiviseringar hos kommunerna och deras bolag.

– Vi har förståelse för att kommunerna har stora investeringsbehov, inte minst inom vatten och avlopp. Men varje taxehöjning måste föregås av en noggrann prövning av vilka möjligheter som finns att begränsa kostnaderna. Det är inte rimligt att abonnenternas plånböcker alltid ska vara lösningen när utgifterna ökar. Det handlar ytterst om hushållens ekonomi, hyresutvecklingen och delregionens långsiktiga attraktivitet, säger Petra Ohldin Lampinen, näringspolitiskt ansvarig för Fastighetsägarna GFR.

Kostnaderna i Västra Götalands län 2026

Västra Götalands län	Totala kostnader 2026		Förändring 1 år (2025-2026)	Förändring 5 år (2021-2026)
	ink. moms
Kommun	kr/m2, år	kr/lägenhet, år
Ale	511,89	34 126	13,0%	43,6%
Alingsås	566,67	37 778	2,0%	46,8%
Bengtsfors	530,93	35 396	-0,1%	27,4%
Bollebygd	644,34	42 956	5,0%	51,4%
Borås	485,49	32 366	5,9%	34,5%
Dals Ed	610,67	40 711	7,8%	51,3%
Essunga	497,69	33 179	4,6%	36,7%
Falköping	553,49	36 900	6,0%	54,1%
Färgelanda	585,01	39 001	6,9%	40,9%
Grästorp	565,85	37 723	6,7%	48,4%
Gullspång	526,36	35 091	6,8%	43,0%
Göteborg	449,31	29 954	7,2%	39,7%
Götene	439,57	29 304	3,1%	34,9%
Herrljunga	531,98	35 466	7,7%	57,6%
Hjo	443,29	29 552	4,7%	35,4%
Härryda	595,51	39 701	3,5%	53,1%
Karlsborg	462,16	30 811	4,2%	32,1%
Kungälv	541,56	36 104	5,9%	41,5%
Lerum	527,59	35 173	2,8%	45,2%
Lidköping	461,69	30 779	8,6%	37,7%
Lilla Edet	533,60	35 574	5,4%	32,8%
Lysekil	522,59	34 839	8,1%	30,1%
Mariestad	457,32	30 488	2,9%	37,6%
Mark	572,44	38 162	11,4%	42,4%
Mellerud	596,40	39 760	8,2%	61,2%
Munkedal	582,56	38 838	5,5%	33,5%
Mölndal	453,77	30 251	11,6%	38,9%
Orust	568,72	37 914	6,2%	45,0%
Partille	448,78	29 918	6,4%	32,9%
Skara	399,38	26 625	5,6%	35,7%
Skövde	465,87	31 058	8,1%	54,0%
Sotenäs	546,18	36 412	6,6%	38,8%
Stenungsund	465,47	31 032	7,3%	44,8%
Strömstad	581,74	38 783	8,4%	41,8%
Svenljunga	548,00	36 533	7,3%	31,3%
Tanum	567,40	37 827	4,7%	41,1%
Tibro	487,32	32 488	4,3%	52,9%
Tidaholm	402,89	26 859	5,3%	24,8%
Tjörn	592,32	39 488	5,9%	32,3%
Tranemo	523,66	34 911	8,9%	40,8%
Trollhättan	485,14	32 342	8,8%	47,9%
Töreboda	469,04	31 269	3,8%	38,2%
Uddevalla	497,66	33 177	8,5%	38,3%
Ulricehamn	549,88	36 659	11,0%	48,9%
Vara	425,78	28 385	5,2%	31,8%
Vårgårda	588,45	39 230	9,1%	52,7%
Vänersborg	515,38	34 359	8,6%	45,1%
Åmål	609,10	40 607	7,0%	66,2%
Öckerö	566,32	37 754	7,9%	42,3%
Medel riket	531,61	35 441	6,9%	43,3%
Medel länet	521,51	34 768	6,5%	42,0%

Om undersökningen: Nils Holgerssongruppen jämför årligen kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall i Sveriges 290 kommuner. Undersökningen utgår från en typfastighet med 15 lägenheter. Läs mer på www.nilsholgersson.nu.