Fler köper periodkort med halverat pris – men resandet ökar inte i samma utsträckning

Tidöregeringen meddelade den 26 maj i år att priset för månadskort i kollektivtrafiken halveras under perioden 1 juli-31 december i hela landet. På K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet, följer man effekterna av reformen i ett brett nationellt forskningsprojekt. Arbetet med att få fram data är omfattande, men de första preliminära resultaten av de kvantitativa studierna är nu klara.

Det forskarna kan se, utifrån data från Region Skåne och Region Stockholm och en del mindre regioner, är att försäljningen av periodkort ökat kraftigt, med 50-100 procent. Samtidigt har försäljningen av enkelbiljetter gått ner, dock inte i paritet med den ökade periodkortsförsäljningen. Resandet i kollektivtrafiken har inte ökat i samma utsträckning som försäljningen av månadskort, utan ligger på 3-6 procent, ibland upp mot 9 procent.

– Bilden är ganska samstämmig från de regioner där vi hittills fått in data, säger Maria Börjesson, professor i nationalekonomi på VTI och forskare på K2, som leder forskningsprojektet.

Svårbedömda resultat

När det kommer till ökningen i resande är resultatet svårbedömt, betonar hon. Siffrorna bygger på jämförelser med resandet under fjolåret och beroende på vilka variabler man tar hänsyn till, som till exempel att lov- och helgdagar kan ligga olika och att vädret kan påverka om man åker kollektivt eller inte, kan sifforna variera.

Projektet har hittills inte kommit så långt att man kan se om det halverade biljettpriset fått fler bilister, cyklister eller fotgängare att åka mer kollektivt. Kanske kommer det heller inte gå att få svar på. Trafikträngselportalerna i Stockholm och Göteborg, som används för debitering av trängselskatt, visar dock inte på någon minskad bilkörning sedan det halverade priset på periodkort infördes.

Vem köper då de billigare månadskorten? Forskarna kan se att periodkortsförsäljningen ökat mest bland pensionärer. I Skåne ligger ökningen på mer än 125 procent.

Vilka slutsatser kan man då dra av reformen så här långt?

– Så här kan man säga, att de som åker mycket kollektivt, de hade redan periodkort. De som åker lite ibland, de köper vanligtvis en enkelbiljett. Men nu lönar det sig att köpa periodkort istället trots att man reser ganska lite, så då köper man det, men reser mycket mindre på det än vad man vanligtvis gör med månadskort, säger Maria Börjesson.

Inga strukturella förändringar

Några strukturella förändringar i resandemönster går alltså inte – hittills i alla fall – att se. Och kanske var det inte heller vad Tidöregeringen ville uppnå. Joel Hansson, forskare från LTH och K2, leder den kvalitativa delen av projektet, där man hittills främst hunnit titta på vad Tidöregeringen hade för mål med reformen.

– Syftet har beskrivits lite spretigt i underlagen. Vi har inte kunnat se att regeringens huvudsyfte varit att öka resandet, utan snarare att få till en utjämning i relation till dem som fått bilkörandet subventionerat genom sänkt skatt på drivmedel. Men samtidigt så nämns det också att man vill uppnå ökad energieffektivitet genom att minska beroendet av fossila drivmedel, säger han.

De preliminära resultaten från projektet presenteras på branschmässan och konferensen Persontrafik onsdagen 21 oktober. Arbetet fortgår i såväl den kvantitativa som den kvalitativa delen av forskningsprojektet under resten av hösten samt under nästa år. Under 2027 kommer slutliga resultat från alla delar av projektet att redovisas.

Fakta om projektet:

Regeringen meddelade den 26 maj i år att priset för månadskort i kollektivtrafiken halveras under perioden 1 juli-31 december i hela landet. K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet, har initierat ett brett nationellt forskningsprojekt som utvärderar effekterna av satsningen. Projektet inleddes den 25 juni och genomförs i nära samverkan med branschen. De första preliminära resultaten presenteras i oktober 2026 och nya resultat kommuniceras löpande.

Projektet består av en kvantitativ del och en kvalitativ del. Projektledare och ansvarig för den kvantitativa delen är Maria Börjesson, professor i nationalekonomi med transportfokus på VTI och forskare på K2. Joel Hansson, forskare på Lunds Tekniska Högskola (LTH) och K2, leder den kvalitativa delen.

Den kvantitativa delen av projektet undersöker effekter på resande respektive biljettförsäljning till följd av reformen. Den kvalitativa delen har fokus på hur prissänkningen uppfattas och vad den får för praktiska konsekvenser för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM).

Läs mer om projektet här:
Halverat pris på periodkort i kollektivtrafiken – effekter på resande och intäkter – K2

Kontaktpersoner:
Maria Börjesson, projektledare och ansvarig för den kvantitativa forskningsdelen:
maria.borjesson@vti.se, 0709-430129

Joel Hansson, forskare ansvarig för den kvalitativa forskningsdelen:
joel.hansson@tft.lth.se, 0709-709705