Två år utan plastpåseskatt – nu ökar användningen

I somras presenterade Naturvårdsverket statistik över försäljningen av plastbärkassar i Sverige under 2025 – det första hela året efter att plastpåseskatten avskaffades. Siffrorna visar en tydlig ökning. Under året användes 248 miljoner plastbärkassar som omfattas av det nationella minskningsmålet, en ökning med 45 procent jämfört med 2023. Räknar man in alla plastpåsar för engångsbruk uppgick den totala användningen till över 400 miljoner påsar. 

– Volymerna är så enorma att det räcker med att 1 procent av påsarna blir skräp så är tillskottet till vår natur när 4 miljoner påsar varje år. Därför måste vi använda färre plastpåsar, och framför allt se till att de inte blir till skräp, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent.   

Så har svenskarnas plastpåsevanor förändrats 

• Mycket tunna plastpåsar, som används till frukt och grönt, ökade med 65 % jämfört med 2024. Jämfört med den lägsta nivån 2021 har användningen ökat från 2 till 15 påsar per person och år.  
• Lite tjockare plastpåsar, som ofta säljs i klädbutiker, ökade från 7 miljoner till 10 miljoner på bara ett år.  
• Vanliga plastbärkassar, där Sverige har ett mål om högst 40 påsar per person och år, ökade till 23 påsar per person, jämfört med lägsta nivån på 14 första året efter att plastpåseskatten infördes. 

– Utvecklingen är inte oväntad, men den går åt fel håll. Dessutom visar den hur snabbt hur snabbt nya beteenden kan gå tillbaka till gamla vanor när spelreglerna ändras, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent.

Målet är att Sverige ska ha en förbrukning på max 40 påsar per person och år 2025 och framåt. Håll Sverige Rent har tidigare lyft risken för ökad konsumtion och nedskräpning i samband med att skatten avskaffades den 1 november 2024.  

– Vi behöver använda mindre engångsplast och minska mängden produkter som lätt blir till skräp. Det behövs också fler styrmedel som driver utvecklingen i rätt riktning. Nu behöver både företag och konsumenter ta ansvar. Handeln kan skapa ekonomiska incitament som gör det mer attraktivt att välja bort plastpåsen. Vi som handlar kan bli bättre på att ta med en påse som kan användas om och om igen, säger Joakim Brodahl.  

Plastpåsar som skräp 

Plastpåsar är ett flyktigt skräp som på grund av sin låga vikt och sitt vindfång sällan ligger kvar på en plan yta särskilt länge. De blåser i väg och fastnar i buskar och träd, hamnar i diken längs vägar, i skogsområden och i vattendrag, sjöar och hav. Därför är det svårt att få en rättvisande bild av plastpåsar som skräp i stadsmiljö. Men trots en sannolik underskattning visar resultaten från Håll Sverige Rents kommunmätningar att det i genomsnitt fanns 333 plastpåsar per stadskärna under en dag i de 16 tätorterna som mätte skräpet 2025. 

Plastpåsar som hamnar i naturen bryts inte ner utan omvandlas till mikro- och nanoplast, vilket skadar ekosystem, djurliv och människor. Kommunerna lägger också hundratals miljoner kronor varje år på att städa upp skräp.  

Hälften av svenskarna tror att plastpåsar bryts ner i havet 

Håll Sverige Rents Skräpbarometer från oktober 2026 visar att nästan alla svenskar i åldern 18–84 år (94 %) vet eller tror att plastskräp som hamnar i havet inte försvinner. Samtidigt svarar över hälften av svenskarna att de vet eller tror att en biobaserad plastpåse bryts ner och försvinner om den hamnar i havet – vilket den inte gör inom en överskådlig tid.  

Sen den 27 september 2026 gäller nya EU-regler som ska motverka greenwashing och göra det svårare för företag att vilseleda konsumenter med miljöpåståenden och hållbarhetsmärkningar. Generella påståenden som ”miljövänlig” och ”biologiskt nedbrytbar” ställer nu högre krav på att företagen kan visa att de är befogade. Det kan få betydelse för hur plastpåsar märks och marknadsförs framöver – inte minst när märkningen riskerar att ge intrycket att en påse bryts ner i naturen eller havet, trots att den inte gör det. 

Mer läsning  
Plastpåseskatten avskaffas 1 november 2024 - Regeringen   
Undersökning om svenskarnas inställning till plastpåseskatten   
Förbrukning av plastbärkassar i Sverige - Naturvårdsverket 

______________________  
  

Bakgrund kring plastpåseskattens införande och avskaffande  

EU beslutade år 2015 att alla medlemsstater ska reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. Åtgärden syftade till att både minska problemen med nedskräpning och till att minska det ineffektiva utnyttjandet av resurser som dåvarande förbrukning av plastbärkassar medförde.   

Första steget var att informera konsumenter om den onödiga plastanvändningen. I juni 2017 infördes därmed en lag i Sverige som innebar att alla butiker fick ett informationskrav om påsens miljöpåverkan.  

Inom ramen för EU:s arbete mot engångsplast och plastbärkassar sattes målet att förbrukningen av tunna plastbärkassar skulle minska till högst 40 kassar per person och år senast 2025. De informationsinsatser som redan startat gav inte tillräcklig effekt och man beslutade därför om att införa en höjd skatt på plastbärkassar 1 maj 2020. Priset på en påse ökade från cirka tre kronor till sju kronor.    

Enligt Naturvårdsverket låg förbrukningen av plastbärkassar år 2023 på 17 stycken per person och år (171 miljoner påsar totalt) och Sverige låg därmed under EU-målet. Skatten på plastbärkassar avskaffades därför den 1 november 2024.