Mycket tvärvetenskap i Sverige men villkoren behöver förbättras

Tvärvetenskaplig forskning beskrivs ofta som central för att möta komplexa samhällsutmaningar. Sådana frågor är sällan begränsade till en enskild vetenskaplig disciplin, utan kräver kombinerad kunskap från flera forskningsområden.

I en ny rapport undersöker Vetenskapsrådet hur förutsättningarna ser ut för tvärvetenskaplig forskning och forskare som bedriver tvärvetenskap i Sverige. Analysen baseras på ansökningar om projektbidrag till Vetenskapsrådet under perioden 2015–2024 samt ansökningar om bidrag till tvärvetenskapliga forskningsmiljöer åren 2018, 2021 och 2024.

– Dessutom har vi gjort en enkät med drygt 2 000 forskare och sex intervjuer med forskare som har erfarenhet av rekrytering inom akademin, berättar Malin Henningsson, analytiker på Vetenskapsrådet, som ansvarat för rapporten.

Nivåerna av tvärvetenskap är stabila

I snitt var 40 procent av ansökningarna om fria projektbidrag tvärvetenskapliga. Efter en ökning mellan 2019 och 2020 ökade andelen ytterligare till 46 procent år 2024.

Analysen visar att beviljandegraden överlag var något lägre för tvärvetenskapliga projekt än för projekt som bedrivs inom ett enskilt ämne. Framförallt var det stora tvärvetenskapliga samarbeten och tvärvetenskap inom naturvetenskap och teknikvetenskap som hade lägre beviljandegrad.

Meritering och karriär är fortsatt en utmaning

Men det är inte bara inom finansiering som forskare som bedriver tvärvetenskap möter utmaningar. Det gäller också i samband med meritering, anställning och befordran.

– Akademin är fortfarande i hög grad organiserad utifrån traditionella discipliner, och forskningsmeriter bedöms ofta inom respektive ämnes etablerade ramar. Det kan innebära att bedömningar av forskarnas kompetens inte tar hänsyn till erfarenheter och resultat från tvärvetenskapliga samarbeten, säger Malin Henningsson.

Utmaningarna kan vara särskilt tydliga tidigt i karriären, inte minst för doktorander.

Viktigt för framtidens forskningssystem

Rapporten pekar på att både forskningsfinansiärer och lärosäten har en viktig roll när det gäller att skapa goda villkor för tvärvetenskaplig forskning. Om tvärvetenskapliga arbetssätt efterfrågas behöver också finansieringsformer, bedömningsprocesser och karriärvägar vara utformade så att de stödjer forskare som arbetar över ämnesgränserna.

Resultaten av analysen kan användas som underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla forskningssystemet och stärka förutsättningarna för excellent och samhällsrelevant forskning.