Människor med omfattande funktionsnedsättningar kan inte vänta i 14 år

Antalet personer med statlig assistansersättning har minskat kraftigt i förhållande till befolkningen. År 2014 hade 165 personer per 100 000 invånare statlig assistans. I augusti 2026 var motsvarande antal 129. 

Antalet assistansberättigade personer var som lägst 2023. Då hade 126 personer per 100 000 invånare statlig assistans. Efter 2023 har en viss återhämtning skett, men nivån ligger fortfarande drygt 20 procent under toppnoteringen 2014.  

– Befolkningen har vuxit, men den statliga assistansen har krympt. Det innebär att en betydligt mindre andel av befolkningen får del av reformen i dag jämfört med 2014, säger Björn Arnek, branschekonom på Vårdföretagarna. 

Om antalet assistansberättigade per invånare fortsätter att öka i samma takt som under det senaste året skulle det dröja till omkring 2040 innan Sverige åter når 2014 års nivå. 

– En ”återhämtning” som tar ytterligare 14 år är inget trendbrott att vara nöjd med. Människor med omfattande funktionsnedsättningar kan inte vänta till 2040 på att assistansreformen ska återställas. Behoven har inte minskat, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Utvecklingen skiljer sig dessutom kraftigt åt mellan olika åldersgrupper. 

Bland personer i åldern 60–64 år har antalet assistansberättigade per 100 000 invånare minskat med 47 procent sedan 2013.

Bland personer i åldern 35–39 år har antalet assistansberättigade visserligen ökat med 23 procent. Men eftersom åldersgruppen vuxit ännu snabbare har antalet per 100 000 invånare i stället minskat med 3 procent. 

– Statistiken visar hur missvisande det kan vara att enbart räkna individer. När vi tar hänsyn till befolkningsutvecklingen ser vi att assistansen har blivit betydligt mindre tillgänglig i stora delar av befolkningen, säger Patrik Silverudd.