Höj den allmänna pensionen även för dagens pensionärer

I betänkandet Pensionsnivåer och pensionsavgiften – analyser på hundra års sikt (SOU 2025:41) bedöms den allmänna pensionen ge en kompensationsgrad på 51-53 procent för en medianinkomsttagare från 2026. Det är flera procentenheter under de 56 procent som utredaren själv anger som systemets ursprungliga mål.

PRO anser att den allmänna pensionen efter ett fullt arbetsliv ska motsvara minst 60 procent av tidigare inkomst.

Allmän pension måste stå på egna ben

PRO kritiserar att utredningen väger in tjänstepensionerna i bedömningen av pensionsnivåerna.

Möjligheten att få tjänstepension varierar mellan olika grupper på arbetsmarknaden, och på arbetsplatser utan kollektivavtal finns ingen garanterad tjänstepension. Därför är det, enligt PRO, missvisande att hänvisa till tjänstepensioner för att försvara nivåerna i den allmänna pensionen.

- Den allmänna pensionen är statens ansvar, punkt slut. Det går inte att hävda att pensionärerna klarar sig bra därför att vissa har tjänstepension. Politikerna kan inte lämpa över pensionsansvaret på arbetsmarknadens parter, säger Åsa Lindestam, PRO:s ordförande.

Dagens pensionärer måste få del av förbättringarna

PRO vill i ett första steg höja pensionsavgiften till 18,5 procent. Både pensionssparare och pensionärer bör få del av en pensionshöjning.

Organisationen menar att dagens pensionärer under lång tid fått bära kostnaden för ett system som inte nått sina egna mål. Pensionerna har bromsats när ekonomin gått sämre, men det har saknats en motsvarande mekanism för att dela ut överskott när utvecklingen varit stark.

- Dagens pensionärer har varit med och byggt upp pensionssystemet. De har fått sina pensioner nedjusterade när tiderna varit sämre, men aldrig fått ta del av överskotten när det gått bättre. Därför är det rimligt att staten nu tar ansvar och höjer den allmänna pensionen, säger Åsa Lindestam.

För att undvika högre kostnader för arbetsgivare vill PRO att arbetsgivaravgiften lämnas oförändrad samtidigt som den allmänna löneskatten sänks i motsvarande omfattning som pensionsavgiften höjs. Därigenom finansieras reformen via statskassan.

Höjd pensionsålder får inte vara enda lösningen

PRO anser att medellivslängden är ett alltför grovt mått för att styra pensionsåldern, som nu sker genom den så kallade riktåldern. Livslängden ökar olika snabbt i olika grupper, och för vissa grupper har utvecklingen de senaste åren varit negativ.

Organisationen föreslår därför en så kallad "Pernilla-pension", som ger rätt att gå i pension efter 42 år i arbetslivet, oavsett riktålder och utan behovsprövning.

PRO pekar också på att pensionsgruppens löfte från 2017 om en undantagsregel för personer med ett långt arbetsliv fortfarande inte har resulterat i något lagförslag.

- Man kan inte kräva att en undersköterska som arbetat sedan tonåren ska jobba allt längre därför att medellivslängden stiger. Vi lever inte lika länge allihop. Efter 42 år i arbetslivet ska man kunna gå i pension med värdigheten i behåll, avslutar Åsa Lindestam.