Karin Johannissons Magnetisörernas tid i nyutgåva

Den animala magnetismen lanserades på 1770-talet av den österrikiske läkaren Franz Anton Mesmer. Enligt honom genomströmmades kosmos av ett magnetiskt ämne som varje levande organism var beroende av. Genom handpåläggning kunde en magnetisör överföra ämnet från en frisk till en sjuk kropp.

Patienterna försattes ofta i hypnotisk sömn – och visade då förbluffande paranormala förmågor. Ur magnetismen växte så småningom både hypnotism, spiritism och parapsykologi.

I Sverige fick magnetismen inflytande på vitt skilda områden. Den präglade swedenborgianismen och Frimurarorden, men användes också av läkare och filosofer. Karin Johannisson visar hur rörelsen hastigt slog igenom under 1780-talet, fick fäste på nytt under det tidiga 1800-talet och varför många av dess föreställningar fortfarande lever kvar.

Magnetisörernas tid var Karin Johannissons doktorsavhandling, som hon försvarade 1974. Redan där syns det som skulle bli hennes kännetecken: förmågan att läsa vetenskapens historia som kulturhistoria och att göra det tillgängligt för en bred publik.

Nyutgåvan ingår i serien Engelsbergsklassiker och har ett nyskrivet förord av Anders Ekström, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

Karin Johannisson (1944–2016) var professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hon disputerade 1974 med avhandlingen Magnetisörernas tid och blev 2005 hedersdoktor vid medicinska fakulteten vid Uppsala universitet. Hon skrev också en rad uppmärksammade populärvetenskapliga böcker, bland dem Den sårade divan: om psykets estetik (2015).

Författare: Karin Johannisson
Förord: Anders Ekström
Grafisk form: Nina Ulmaja

Utgivning 10 november 2026

Kontakta Stina Stjernkvist för recensionsexemplar.