Fler organdonatorer i Västsverige – ny donationsform bakom ökningen
2.11.2026 07:50:00 CET | Sahlgrenska Universitetssjukhuset | Pressmeddelande
Under årets tre första kvartal blev 42 avlidna personer organdonatorer i Västra regionen, jämfört med 34 under samma period förra året. Bakom ökningen ligger den nya möjligheten att donera organ när hjärtat och blodcirkulationen har stannat.

– Vi hoppas att det är ett trendbrott och inte något tillfälligt, även om det aldrig går att veta säkert. Det syns i alla fall tydligt i siffrorna att det är den nya donationsformen DCD som står för ökningen, säger Pia Löwhagen Hendén, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och regionalt donationsansvarig läkare i Västra regionen.
DCD står för Donation after Circulatory Death och innebär att en människa kan donera organ efter att hjärtat och blodcirkulationen helt har stannat och personen har dödförklarats.
– Det kan bara ske inom intensivvården i patientfall där fortsatt livsuppehållande behandling bedöms vara utsiktslös och patientens liv inte går att rädda.
Möjligheten att donera organ med DCD började införas successivt i Sverige år 2019.
– Det har varit lite trögt i starten, det tar alltid tid för en ny arbetsprocess att sätta sig. Men vi kan se att DCD-donationer ökar från år till år över hela landet, så det är inte osannolikt att det är ett trendbrott.
Tidigare har donationer i Sverige enbart genomförts med DBD (Donation after Brain Death), som innebär att personen förklaras hjärndöd. Då slår hjärtat fortfarande, och även det kan doneras.
– En DBD-donation innebär att fler organ kan doneras. Det är också en mindre resurskrävande process som innebär mindre logistik.
Sedan år 2022 är det tillåtet att inleda organbevarande behandling på en patient även utanför intensivvården (IVA), till exempel på en stroke- eller akutmottagning. Även den förändringen kan ha bidragit något till den ökade donationssiffran i Västsverige, menar Pia Löwhagen Hendén.
– Det kan ha påverkat siffrorna lite, även om det än så länge bara handlar om några få patienter. Men här finns en potentiell ökning på sikt: om vi identifierar en patient per sjukhus och år i Västra regionen skulle det kunna ge tio ytterligare donatorer per år, säger hon.
Innan en patient kan bli aktuell för donation måste det vara helt uteslutet att hon eller han gagnas av ytterligare vård för sin egen skull. Därefter ska patientens donationsvilja utredas.
Det enklaste är om personen själv har anmält sig till Donationsregistret, eller uttryckt sin vilja till närstående. I annat fall är det upp till närstående att tolka huruvida personen hade velat donera sina organ.
De senaste åren har Pia Löwhagen Hendén och hennes kolleger inom donationsverksamheten märkt att fler närstående tolkar den avlidnes vilja som negativ, det vill säga att den närstående inte tror att personen hade velat donera sina organ.
– Det är ett mönster som syns i hela landet, och även i Europa – det blir oftare nej nu. Vi vet inte vad det beror på, men har diskuterat om orsaken kan vara att man inte vet vad organdonation är: att en organdonation kan rädda en annan människas liv, om det handlar om omvärldsoro, eller individualism – att det inte är lika självklart att dela med sig i dag. Men det enbart spekulationer, vi har inga svar.
Inför Donationsveckan vill Pia Löwhagen Hendén uppmana människor att prata om donation med sina närstående och anmäla sig till Donationsregistret, så att det blir tydligt hur en person vill ha det.
– En viktig sak att poängtera är också att vården alltid, alltid försöker rädda en patients liv i första hand. Organdonation kan inte bli aktuellt förrän vi inte längre kan göra det.
Fakta: Donationer
En organdonator kan rädda upp till åtta människors liv. Utöver det kan donerad vävnad hjälpa många andra.
Enligt Socialstyrelsen är åtta av tio svenskar positiva till donation, men bara två av tio har anmält sig till Donationsregistret.
Vem som helst kan bli aktuell för organdonation, och i vilken ålder som helst. Att en person är sjuk behöver inte påverka – det är sällan en patient är sjuk i alla organ samtidigt.
Antal donatorer i Västra regionen de senaste fem åren, första tre kvartalen:
- 2022: 22 DBD, 5 DCD
- 2023: 32 DBD, 5 DCD
- 2024: 27 DBD, 5 DCD
- 2025: 31 DBD, 3 DCD
- 2026: 30 DBD, 12 DCD
DBD – Donation after Brain Death. Donation efter primär hjärnskada. Alla funktioner i hjärnan har upphört, men hjärtat slår fortfarande.
DCD – Donation after Circulatory Death. Donation efter cirkulationsstillestånd.
I Sverige i stort ökar inte antalet donatorer – där sjunker siffran för DBD samtidigt som DCD ökar. I Västra regionen ligger siffran för DBD ganska stabilt medan DCD ökar.
Vecka 45 är Donationsveckan 2026.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett nav för organdonation och transplantation i den Västra regionen, som innefattar Västra Götaland och norra Halland.
Pia Löwhagen Hendén är, utöver överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och regionalt donationsansvarig läkare i Västra regionen, även medicinskt ledningsansvarig vid Regionalt Donationscentrum Väst och ordförande i Nationella Arbetsgruppen Donation.
Nyckelord
Kontakter
Sahlgrenska Universitetssjukhusets presstjänst
Tel:031-342 96 00press.su@vgregion.seBilder

Länkar
Om Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Europas ledande universitetssjukhus 2032
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av Sveriges främsta sjukhus, med ambitionen att bli Europas ledande universitetssjukhus 2032. Med patienten i fokus genomför vi avancerade behandlingar och ingrepp i framkanten av medicinsk utveckling. Vi tar emot patienter från Västra Götalandsregionen och erbjuder även vård till patienter från hela landet och övriga världen.
Landets bästa kliniska forskning
Sahlgrenska Universitetssjukhuset driver ledande forskning och utbildning, mitt i en internationell och attraktiv life science-miljö. Sjukhuset rankas högst bland universitetssjukhusen i Sverige vad gäller allmäntjänstgöring enligt landets yngre läkare, och den kliniska forskningen får högsta betyg i Vetenskapsrådets utvärdering. Tillsammans med våra strategiska samarbetspartners lägger vi grunden och stakar ut riktningen för framtidens hälso- och sjukvård, i nära samverkan med Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
Följ Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Styrelsens sammanträde den 23 oktober 202623.10.2026 12:23:03 CEST | Pressmeddelande
Sahlgrenska Universitetssjukhuset fortsätter att förbättra tillgängligheten samtidigt som ekonomin stärks. September månad visar ett positivt resultat jämfört med budget, samtidigt som 4 500 färre patienter väntar på ett första besök jämfört med förra året. Dessutom tillförs sjukhuset 46,5 miljoner kronor i statliga medel för kompetensförsörjning.
Ny teknik kan visa interaktiv 3D-bild av organ under operation19.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ett forskningssamarbete i Göteborg har utvecklat teknik som skapar en interaktiv 3D-bild av ett organ vid en operation. Det gör det enklare att exempelvis ta bort en tumör, som annars hade legat dold under organets yta.
Avancerad teknik och nya lokaler stärker lungdiagnostiken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset13.10.2026 15:20:59 CEST | Pressmeddelande
Nu invigs nya moderna lokaler för lungdiagnostik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Lokalerna är utformade för att ge bättre förutsättningar för snabb, träffsäker och säker diagnostik av sjukdomar i lungor och luftvägar.
Styrelsens sammanträde den 2 oktober 20262.10.2026 12:41:02 CEST | Pressmeddelande
Sahlgrenska Universitetssjukhuset fortsätter att förbättra både tillgänglighet och ekonomi. Bland annat har sjukhuset lyckats minska operationsköerna för dem som väntat längst med cirka 50 procent på ett år. Det visar delårsrapporten för augusti 2026.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Islands universitetssjukhus fördjupar samarbetet11.9.2026 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Islands universitetssjukhus Landspítali i Reykjavík har under flera år haft ett nära samarbete. Nu fördjupar sjukhusen samarbetet inom fem viktiga områden, däribland högspecialiserade behandlingsområden, forskning och innovation.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum