Covid-19 ökar risken för njurskador i upp till ett år

– Njurskador är en förbisedd komplikation till covid-19 och många fall registreras aldrig i sjukvårdens system. Det gör att problemets omfattning riskerar att underskattas, säger Hanna Jerndal, som nyligen försvarade sin doktorsavhandling på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

När covid-19 först upptäcktes betraktades sjukdomen främst som en luftvägsinfektion. Det blev dock snart tydligt att viruset SARS-CoV-2 påverkar flera organ i kroppen, däribland njurarna. Däremot har det varit oklart hur vanligt förekommande njurskador är på befolkningsnivå och hur länge den ökade risken kvarstår.

I sin avhandling har Hanna Jerndal undersökt sambandet mellan covid-19 och njurskador i stora nordiska befolkningsgrupper.

– Njurskador är ofta en tyst komplikation som utvecklas utan tydliga symtom i början, men som kan få allvarliga konsekvenser på lång sikt. Därför ville vi undersöka hur många som faktiskt drabbas och hur väl sjukvårdens system fångar upp dessa fall, säger Hanna Jerndal.

Omfattande nordiska data

För att kartlägga sambandet mellan covid-19 och njurskador genomförde Hanna Jerndal flera studier där nationella hälsodataregister från Sverige och Danmark, omfattande mer än 12 miljoner individer, analyserades.

Med hjälp av dessa befolkningsdata kunde Hanna Jerndal visa att personer som infekterats med covid-19 löper en betydligt ökad risk att drabbas av akut njurskada under de första 60 dagarna efter infektionen. En förhöjd risk kvarstod dessutom i upp till ett år efter insjuknandet. Risken var störst bland män, personer över 50 år och patienter som haft svår covid-19.

Ett centralt resultat i avhandlingen är att nationella patientregister missar mer än 50 procent av alla fall av allvarlig njurskada. Endast 47,3 procent av de laboratoriebekräftade fallen diagnostiserades. Det innebär att den verkliga belastningen på både individ och samhälle till följd av njurskador, även efter covid-19, sannolikt är betydligt större än vad statistiken visar.

– Vi vet inte säkert varför så många patienter med allvarlig njurskada inte får en diagnos. Det behöver utredas vidare i uppföljande studier, säger Hanna Jerndal.

Eftersom Sverige saknar nationella register för laboratoriedata ledde avhandlingsarbetet till ett forskningssamarbete med Danmark. Hanna Jerndal gjorde också ett forskningsutbyte vid Statens Serum Institut i Köpenhamn, Danmarks motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.

– Danmark har byggt upp en fantastisk datainfrastruktur där laboratoriedata samlas in inom timmar efter provsvar. Det gör det möjligt att snabbt besvara viktiga folkhälsofrågor. Samarbetet med kollegorna på Statens Serum Institut har varit väldigt givande, säger Hanna Jerndal.

I en annan delstudie följdes sjukhusvårdade patienter under sex månader med hjälp av detaljerade biomarkörer i blodet. Resultaten visade tecken på skador i njurarnas glomerulus och tubuli, de strukturer som filtrerar blodet och bildar urin. Tecknen på njurskador kunde ses i upp till sex månader efter infektionen.

Viktiga konsekvenser för sjukvården

Resultaten visar på behovet av att följa upp patienter som haft måttlig eller svår covid-19, så att njurskador kan upptäckas tidigt och risken för kronisk njursjukdom minska. Det gäller särskilt personer över 50 år.

Men det handlar inte bara om uppföljning. Resultaten understryker också betydelsen av att förebygga svår covid-19. Vaccination minskar risken för svår sjukdom och därmed också risken för njurskador efter infektionen.

För att njurskador ska kunna upptäckas bättre behövs också tillgång till laboratorievärden i de nationella hälsoregistren, som komplement till diagnoskoder.

– Vi skulle behöva ett nationellt register för laboratoriedata som kan kombineras med andra svenska hälsoregister, likt den danska modellen. Det skulle underlätta tidig upptäckt av sjukdomar, förbättra datakvaliteten i forskningen och ge patienter bättre möjligheter att få rätt vård innan irreversibla skador uppstår, säger Hanna Jerndal.

Om avhandlingen:

Hanna Jerndal: Kidney injury following Covid-19: a whole population approach. Umeå universitet, 2026.

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-258024