Längre östrogenexponering kopplas till bättre kärlhälsa i hjärnan

I den nya studien undersökte forskarna 352 kvinnor från Göteborg. Samtliga var 70 år och hade inga tecken på nedsatt kognitiv förmåga. Deltagarnas hjärnor undersöktes med magnetkamera vid 70 års ålder och på nytt fem år senare.

Forskarna hade också uppgifter om ålder vid första menstruation och klimakteriet samt tidigare användning av p-piller och hormonbehandling vid klimakteriet. Detta jämfördes med bland annat tecken på småkärlssjukdom, det vill säga skador på hjärnans allra minsta blodkärl, den vita hjärnsubstansens struktur och tjockleken på hjärnbarken i områden som är känsliga vid Alzheimers sjukdom.

En längre reproduktiv period, alltså tiden mellan den första menstruationen och klimakteriet, var kopplad till mindre småkärlssjukdom i hjärnan. Användning av hormonbehandling vid klimakteriet var också kopplad till mindre småkärlssjukdom och mer gynnsam mikrostruktur i hjärnans vita substans. Kvinnor som hade använt både p-piller under de reproduktiva åren och hormonbehandling vid klimakteriet hade den mest gynnsamma profilen för hjärnans små blodkärl.

Forskarna bakom studien pekar på att kvinnor oftare drabbas av Alzheimers sjukdom än män, vilket delvis kan hänga samman med förändringar i östrogennivåerna under livet.

– Våra resultat tyder på att hormonella exponeringar över olika perioder av kvinnans liv kan ha kumulativa samband med hjärnans kärlhälsa i högre ålder. Fynden pekar på att hjärnans blodkärl kan vara en viktig del i sambandet mellan östrogen och hjärnans åldrande, säger Anna Marseglia, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och seniorförfattare till studien.

En svaghet med studien är att uppgifter om hormonanvändning var självrapporterade och det saknades detaljerad information om bland annat när behandlingen inleddes, dos och typ av behandling.

– Studien är dessutom en observationsstudie och vi kan därför inte avgöra vad som är orsak och verkan. Resultaten kan därför inte användas som grund för att rekommendera hormonbehandling i förebyggande syfte, säger försteförfattare Giulia Lorenzon, forskare vid Yale University och tidigare postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Studien genomfördes av forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Yale University, Göteborgs universitet, Harvard Medical School och flera andra internationella universitet och sjukhus. Studien finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Forte, Center for Innovative Medicine, Demensfonden, Alzheimerfonden och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter kopplade till studien.

Publikation

”Reproductive lifespan and hormonal therapy in relation to later-life neurovascular health in community-dwelling older women”Giulia Lorenzon, Gemma García-Lluch, Gillian T. Coughlan, Shireen Sindi, Silvia Maioli, Konstantinos Poulakis, Jenna Najar, Rosaleena Mohanty, Lina Rydén, Ernest Privsek, Sara Shams, Rachel Buckley, Eric Westman, Ingmar Skoog, Anna Marseglia, Neurology, online 4 november 2026, doi: 10.1212/WNL.0000000000218706