Nu finns förslag på nya läro- och kursplaner

Riksdagen har beslutat att läro- och kursplanerna ska förändras för de obligatoriska skolformerna utifrån förslagen i propositionen och betänkandet om nya läroplaner. De kommer att se annorlunda ut än tidigare och ska till exempel innehålla mer konkreta anvisningar om undervisningens mål och innehåll.

– Det ska bli tydligare för lärarna vad eleverna ska lära sig och när. Det lägger grunden för en mer likvärdig utbildning, vilket är ett av huvudsyftena med läroplansreformen, säger Maria Weståker, avdelningschef på Skolverket.

Grundläggande kunskaper som att läsa och skriva betonas mer i alla ämnen.

– Läsandet, som instrument, är ett bra sätt att utveckla tänkandet och den kognitiva funktionen hos våra barn och elever, säger Martin Ingvar, professor vid Karolinska institutet och samordnare i expertgruppen inom läroplansarbetet.

Experterna i gruppen består av forskare, skolledare samt lärare och tillsattes av regeringen. Expertgruppen har en aktiv och central roll i arbetet med läro- och kursplanerna och bistår med sina erfarenheter och kunskaper.

Nytt innehåll med undervisningsstrategier

En av de största förändringarna är att kursplanerna innehåller undervisningsstrategier. De bygger på vetenskaplig grund och lärares erfarenheter och ska vara ett stöd till lärarna i hur de kan planera och genomföra undervisningen.

Undervisningsstrategierna omfattar strategier som bygger på forskning om lärande, minne och kognition och kan användas i alla ämnen. De omfattar även strategier som är anpassade till det enskilda ämnet som stödjer sig på ämnesdidaktisk grund och lärares erfarenheter.

– Undervisningsstrategierna går ut på att på ett klart och enkelt sätt uttrycka de grundläggande principerna som är bevisat framgångsrika för att få med sig så många som möjligt i klassrummet, säger Martin Ingvar.

– Många lärare kommer att känna igen sig i undervisningsstrategierna och få bekräftelse på att arbetssätt som fungerar i undervisningen också har stöd i vetenskaplig grund och lärares samlade erfarenheter, tillägger Maria Weståker.

Ny betygsskala och grund för bedömning

När de nya läro- och kursplanerna börjar gälla höstterminen 2028 införs också en ny tiogradig betygsskala, där 1 är det lägsta och 10 det högsta betyget. Den nya skalan ska ge lärare bättre möjligheter att uttrycka skillnader i elevernas kunskapsnivåer.

Alla betyg i den nya skalan uttrycker en nivå av kunskaper. Lärarens bedömning av elevens kunskaper ska utgå från kursplanernas mål och innehåll. Med stöd av kriterierna ska läraren sätta det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. 

Forskare och lärare delaktiga i arbetet

För att skapa välavvägda kursplaner är lärares kunskaper och erfarenheter avgörande – både när det handlar om kursplanernas innehåll och för att ta hänsyn till elevernas kognitiva utveckling samt vad de förväntas lära sig i olika stadier. Drygt 500 lärare har därför involverats i processen med att ta fram förslagen som nu skickas ut på remiss.

Läro- och kursplanerna ska utgå från bästa tillgängliga kunskap inom relevanta forskningsområden och från barns kognitiva utveckling. Förutom de inblandade lärarna har över 200 forskare som är verksamma inom olika forskningsfält deltagit i arbetet.

Först remiss – sedan bearbetning

Remissen pågår från den 9 november 2026 till den 20 januari 2027. Den skickas till utvalda instanser, som myndigheter och organisationer med sakkompetens, alla lärosäten i Sverige, fackliga organisationer, organisationer som företräder elever samt ett urval av kommuner och enskilda huvudmän. Remissyttranden från dessa instanser kommer att publiceras på Skolverkets webbplats.

Alla som vill kan ta del av förslagen och lämna synpunkter. När remissperioden är slut tas förslagen bort från webbplatsen och arbetet med att bearbeta dem vidare utifrån synpunkterna börjar. Den 14 maj 2027 ska Skolverket överlämna färdiga förslag på nya läro- och kursplaner till regeringen.

Remiss nya läro- och kursplaner

Från hösten 2028 blir grundskolan tioårig Samtidigt som de nya läro- och kursplanerna börjar gälla blir grundskolan tioårig. Förskoleklassen upphör då som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan. Barnen kommer att börja första klass det år som de fyller 6 år, och precis som i dag att sluta grundskolan det året som de fyller 16 år.

Bakgrund – en skola i förändring Skolan står inför stora förändringar de kommande åren. Förändringarna ska stärka elevernas kunskaper och lärarens roll i klassrummet. De ska även bidra till en tryggare och mer likvärdig skola där eleverna får bättre möjligheter att gå vidare till nästa steg i utbildningen, oavsett var de bor.

För mer information

Nya läroplaner och kursplaner för grundskolan

Nytt sätt att sätta betyg

Tioårig grundskola

En skola i förändring

Relaterat

Uppdrag till Statens skolverk att förbereda införandet av en tioårig grundskola och ta fram förslag på nya läroplaner

Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande SOU 2025:19, betänkande av Läroplansutredningen

Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194)