Sammanfattning av barn- och utbildningsnämndens sammanträde 9 november

Lärmiljöresan stärker undervisning och kollegialt lärande i Skövdes grundskolor

Skövde kommun har under 2026 tagit nästa steg i det långsiktiga arbetet med tillgängliga och utvecklande lärmiljöer. Genom Lärmiljöresan och Lärlabbet får skolorna stöd att analysera och arbeta med hur fysisk, pedagogisk och social miljö kan stärka undervisningen. Tidiga iakttagelser av satsningen visar ökat engagemang, ett gemensamt språk och konkreta förändringar på flera skolor.

Barn- och utbildningsnämnden har avsatt 22 miljoner kronor under två år till satsningen, som omfattar cirka 1 100 medarbetare. Som en del av arbetet har 61 rektorer, biträdande rektorer, nyckelpersoner och verksamhetsutvecklare deltagit i uppdragsutbildningen Att utveckla lärmiljöer, 7,5 högskolepoäng.

Från möbler till pedagogik

Lärlabbet är en slags experimentverkstad och inspiration för hela grundskolans personal. Lärlabbet fungerar som en gemensam arena där skolornas arbetslag kan under-söka miljöer, pröva arbetssätt och omsätta idéer i lokala handlingsplaner. Arbetet utgår från kunskap, elevdialog och analys av den egna verksamheten.

Rektorernas beskrivningar visar att satsningen har flyttat fokus från enbart lokaler och möbler till hur lärmiljön kan stödja undervisning, delaktighet, trygghet och studiero. På flera skolor syns förändringar som rum i rummet, flexiblare möblering, skriv-ytor, bildstöd och mer tillgängligt praktiskt material. Rektorerna beskriver också ett stärkt kollegialt lärande och större vilja att dela erfarenheter mellan arbetslag.

– Det viktiga är att vi inte börjar med inköp, utan med undervisningen och elevernas behov. Lärmiljöresan ger skolorna ett gemensamt språk och en struktur för att analysera, pröva och följa upp insatser. Nu ser vi engagemang och konkreta förflyttningar, samtidigt som vi behöver fortsätta arbeta med utveckling av verksamheten så att det vi gör får betydelse för elevernas lärande, säger Camilla Brolin, avdelningschef för grundskolan.

Fortsatt fokus på elevernas upplevelser och resultat

De resultat som hittills redovisas är kvalitativa iakttagelser. Effekter på elevernas lärande, progression, trygghet och studiero behöver följas mer systematiskt över tid. Nästa steg är därför att varje skola tydliggör vilken förändring som ska synas i undervisningen, vilket elevutfall som eftersträvas och när effekten ska följas upp.

Det fortsatta arbetet blir att fullfölja skolornas lärmiljöresa, omsätta analyser och elevröster i prioriterade förändringar samt återrapportera både genomförande och effekt inom skolornas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.

– Att utveckla skolornas lärmiljöer är en viktig investering i våra elevers framtid. Genom den här satsningen vill vi ge skolorna bättre förutsättningar att utveckla undervisningen och skapa miljöer där fler elever får möjlighet att lyckas. Det är ett arbete som vi behöver hålla i och följa upp över tid, säger Marianne Gustafson (KD), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Fakta: Lärmiljöresan och Lärlabbet

· 22 miljoner kronor har avsatts av barn- och utbildningsnämnden under två år.

· Cirka 1 100 medarbetare omfattas av satsningen.

· 61 deltagare har genomfört uppdragsutbildningen Att utveckla lärmiljöer 7,5 högskolepoäng.

· Tio grundskolor ingår i schemat för Lärlabbets första omgång under vår och höst 2026.

· Arbetsmodellen omfattar nulägesanalys, prövande och utveckling samt lokala handlingsplaner.

Fokus på trygghet, kvalitet och likvärdighet i Skövdes skolor och förskolor

Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av årets redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet inom förskola, grundskola och gymnasium. Det systematiska kvalitetsarbetet pågår kontinuerligt inom alla skolformer. Varje år identifieras styrkor och utvecklingsområden utifrån analyser av resultat, enkäter och verksamhetsbesök. Ett tydligt fokus ligger på likvärdighet och det kompensatoriska uppdraget, det vill säga att alla barn och elever, oavsett bakgrund eller individuella behov, ska få det stöd de behöver.

Förskola

Tryggheten är fortsatt mycket hög. 96 procent av vårdnadshavarna uppger att förskolan är trygg och säker för deras barn, och 98 procent svarar att deras barn tycker om att gå till förskolan. Språkutveckling är också ett tydligt fokusområde, där bland annat högläsning, boksamtal, språklekar och bildstöd används i undervisningen.

Grundskola

Tryggheten är generellt en styrka i skolorna, medan studieron är ett område som behöver fortsätta utvecklas. Skolorna arbetar bland annat med tydligare lektionsstrukturer, ökad vuxennärvaro och gemensamma förhållningssätt. Ett annat viktigt fokus är tidiga insatser och tillgängliga lärmiljöer för att möta elevernas behov och ge fler möjlighet att nå målen.

Gymnasiet

Examensgraden fortsätter att utvecklas positivt. Våren 2026 tog 94,9 procent av avgångseleverna examen, vilket innebär en ökning varje år sedan 2021. Flera program visar särskilt starka resultat. Bygg- och anläggningsprogrammet samt transportinriktningen på Fordons- och transportprogrammet når 100 procents examensgrad. Även Industritekniska programmet har ökat sin examensgrad från 82 till 100 procent och förbättrat resultatet fyra år i rad.

- Det är glädjande att se att mycket av det arbete som görs i våra förskolor och skolor ger resultat. Samtidigt är kvalitetsarbetet en pågående process. Vi behöver hela tiden följa upp, lära av det som fungerar och utveckla det som kan bli bättre. Målet är att alla barn och elever ska få en trygg och bra utbildning med möjlighet att utvecklas och nå så långt som möjligt, säger Marianne Gustafson (KD), ordförande i barn och utbildningsnämnden.