Elpriset steg med 30 procent i södra Sverige i oktober – E.ONs fem råd för att minska värmeförlusterna

Det genomsnittliga spotpriset i elområde SE4 var 156,7 öre/kWh i oktober, jämfört med 120,2 öre i september – en ökning med drygt 30 procent. Priset var också nästan dubbelt så högt som i oktober 2022, då motsvarande nivå var 81,3 öre/kWh. Hur prisutvecklingen påverkar det enskilda hushållets kostnader beror bland annat på elavtalet, elanvändningen och uppvärmningssystemet.

– Höga elpriser skapar oro, särskilt för hushåll som behöver mycket el för att värma sitt hus. Marknadspriset kan man som enskilt hushåll inte styra över, och möjligheterna att minska elanvändningen ser olika ut. Men det finns åtgärder som kan dämpa kostnaderna. Ett första steg är att se över tätningslisterna och se till att elementen kan sprida värmen ordentligt. För den som har möjlighet kan även en något lägre inomhustemperatur minska energianvändningen, säger Anna Rylander, elprisexpert på E.ON.

Uppvärmning och varmvatten står för en stor del av energianvändningen i många småhus. Värme försvinner genom bland annat fönster, dörrar, tak och otätheter. Dåligt isolerade fönster och luftläckage kan dessutom göra att bostaden upplevs kallare.

Kallras, luftläckage och drag – vad är skillnaden?

Kallras uppstår när luften intill ett kallt fönster kyls ned och sjunker mot golvet. Luftläckage kan uppstå när kall uteluft tar sig in genom otätheter, exempelvis runt fönster och dörrar. Både kallras och luftläckage kan skapa luftrörelser som upplevs som drag.

– Börja med att undersöka var det känns kallt och varför. Enkla åtgärder som att se över tätningslisterna kan vara en bra början, medan större investeringar behöver bedömas utifrån husets skick, uppvärmningssystem och vad åtgärden kostar, säger Anna Rylander.

E.ONs fem råd för att minska värmeförlusterna

Det här kan du göra redan idag

1. Se över tätningslisterna

Slitna tätningslister runt fönster och dörrar kan bidra till både drag och värmeförluster och är relativt enkla och billiga att byta. Kontrollera om listerna är skadade eller har tappat sin spänst och byt vid behov.

För ett småhus på cirka 125 kvadratmeter kan nya tätningslister minska värmebehovet med omkring 200–500 kWh per år. För ett hus med direktverkande el och ett antaget elpris på 1,50-2,00 kr/kWh motsvarar det cirka 300–1 000 kronor i årlig besparing, beroende på elpris och husets skick.

Täta inte avsedda tilluftsventiler. I äldre hus med självdrag är det särskilt viktigt att se till att ventilationen fungerar när huset tätas.

2. Håll elementen fria

Möbler, tunga gardiner och elementskydd framför radiatorer kan hindra värmen från att spridas i rummet. När området framför elementen hålls fritt får den varma luften bättre möjlighet att cirkulera, vilket ger en jämnare värmespridning och kan minska upplevelsen av kallras.

3. Använd gardiner och persienner smart

Gardiner och persienner kan minska känslan av kyla från kalla fönster. Dra gärna för dem på kvällen, men se till att gardinerna inte täcker elementen eller hindrar värmen från att nå rummet. Under soliga vinterdagar kan de öppnas för att släppa in solvärmen.

 

Det här kan du tänka på inför renovering

4. Se över äldre fönster och dörrar

Fönster och dörrar som inte sluter tätt kan behöva justeras, exempelvis genom att se över gångjärn och beslag. Äldre fönster som i övrigt är i gott skick behöver inte alltid bytas ut helt. Att komplettera med energiglas kan förbättra isoleringsförmågan och minska kallraset.

Vilken lösning som passar bäst beror på fönstrens konstruktion och skick. Ta hjälp av en fackman för att bedöma alternativen.

5. Välj energieffektiva fönster när det är dags att byta

Att byta fungerande fönster enbart för att minska energianvändningen är en stor investering som kan ta lång tid att räkna hem. När fönstren ändå behöver bytas är det däremot klokt att väga in deras energiprestanda.

Fönster med lågt U-värde isolerar bättre och släpper igenom mindre värme. Jämför hela fönstrets U-värde, inklusive glas, båge och karm.

Räkneexempel: Möjlig besparing på 10 500–14 000 kronor per år

För en eluppvärmd 1940-talsvilla i Linköping, i elområde SE3, kan en kombination av förändrade vanor och energieffektiviserande åtgärder motsvara cirka 10 500–14 000 kronor i lägre årlig elkostnad. Räkneexemplet bygger på Energimyndighetens beräknade energibesparing och en separat omräkning till kronor med hypotetiska prisantaganden.

I Energimyndighetens exempel minskar energianvändningen för uppvärmning och varmvatten med omkring 7 000 kWh per år genom följande åtgärder:

• Temperatur och värmereglering: en grads temperatursänkning genom nya termostater och injustering av värmesystemet.
• Varmvatten: effektivare kranar och duschmunstycken.
• Tak och vind: tilläggsisolering av vinden.
• Fönster: energiglas i samtliga fönster.

Före åtgärderna använder huset cirka 35 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten, utöver hushållselen. Åtgärderna kräver investeringar, vars kostnader inte är avdragna från besparingsbeloppet.

Omräkningen till kronor är hypotetisk och omfattar endast kostnader som minskar med elanvändningen, inte fasta avgifter. Den faktiska besparingen beror på husets förutsättningar och kostnaden för den el som sparas. Exemplet visar effekten av hela åtgärdspaketet, inte enbart tätningslister eller andra enkla förändringar.

Källa: Energimyndigheten, ”Så mycket kan du spara på att effektivisera ditt hus”. Separat omräkning till kronor med ovan angivna prisantaganden.