Forskning från BUP Skaraborg väcker internationellt intresse

Studien av Alen Salkić undersöker förekomst av intellektuell funktionsnedsättning hos personer med autism mellan 2001 och 2020. Under denna period har andelen personer med autism som samtidigt har intellektuell funktionsnedsättning minskat markant, från cirka 55 procent till 8 procent. Under samma period ökade förekomsten av registrerad autism åttafalt och den genomsnittliga åldern vid diagnos steg från omkring åtta till 15 år.

Tonåringar med normalbegåvning

– Historiskt sett har autism ofta förknippats med intellektuell funktionsnedsättning. Våra resultat visar att de individer som i dag diagnostiseras med autism oftast är tonåringar med normalbegåvning. Det bekräftar att både synen på autism och gruppen som får diagnosen har förändrats väsentligt under de senaste 20 åren, säger Alen Salkić.

Resultaten ligger i linje med en utveckling där de diagnostiska kriterierna successivt har breddats och kunskapen om autism ökat, både inom vården och i samhället i stort.

Uppmärksammad redan före publicering

Intresset för studien började redan innan artikeln publicerades.

– Redan under granskningsprocessen blev vi kontaktade av ett utländskt mediebolag som hade hört talas om studien. Det var ganska oväntat och fick mig att förstå att frågorna vi undersökte väckte stort intresse, säger Alen Salkić.

Efter publiceringen skrev Göteborgs universitet om resultaten och därefter har flera medier hört av sig. Bland dem finns den neuropsykiatriska webbtidningen Special Nest samt internationella medier som New York Post och TIME Magazine.

– Vi har fortfarande en dialog med TIME, så vi får se i vilket format våra intervjuer kommer att publiceras där, säger han.

Viktiga frågor för samhället

Enligt Alen Salkić finns det flera förklaringar till att studien fått stort genomslag.

– Frågan om den ökande förekomsten av autism diskuteras i många länder. Samtidigt väcker våra resultat frågor om hur samhället ska möta en växande grupp personer med autism och vilka stödinsatser som behöver finnas inom bland annat skola och hälso- och sjukvård, säger han.

Han betonar samtidigt att studien inte ger alla svar.

– Det är viktigt att komma ihåg att vår forskning bara utgör en pusselbit i arbetet med att förstå de långsiktiga förändringarna inom autismfältet.

Kombinerar forskning och kliniskt arbete

Till vardags arbetar Alen Salkić kliniskt med utredningar av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar inom Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen vid Skaraborgs Sjukhus. Samtidigt bedriver han forskarutbildning vid Sahlgrenska akademin.

Utöver det kliniska arbetet och forskningen har han också flera pedagogiska, strategiska och förtroendeuppdrag på lokal, regional och nationell nivå. Nu har han också valts till regeringens NPF-delegation. Delegationen har i uppdrag att stärka och utveckla samhällets insatser för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vägen till psykologyrket har dock inte varit helt rak.

– Efter sjuksköterskeutbildningen och några terminer på läkarprogrammet bestämde jag mig för att läsa psykologprogrammet. Därefter följde specialistutbildning inom neuropsykologi och till slut doktorandstudier. Det ena ledde egentligen till det andra, säger han.

Ger både detaljer och helhetsbild

För Alen Salkić är forskning en naturlig del av arbetet inom vården.

– Jag har förmånen att bedriva både kliniknära och epidemiologisk forskning. Den kliniknära forskningen hjälper oss att besvara frågor som direkt kommer patienterna till nytta, medan den epidemiologiska forskningen gör det möjligt att se de större mönstren och förstå effekterna av vårt vardagliga arbete, säger han.

Och trots den stora uppmärksamheten är han fortfarande lite överraskad över genomslaget.

– Det är ovant och inget jag hade räknat med. Men jag ska inte sticka under stol med att det är roligt att något vi gör uppmärksammas av andra, säger Alen Salkić.