Beslut om stöd till våldsutsatta kvinnor och om ny regional strategi för canvervården

Bättre samarbete ska göra det enklare för våldsutsatta kvinnor att få rätt hjälp

Västra Götalandsregionen satsar på ett tvåårigt projekt för att förbättra vården och stödet till våldsutsatta kvinnor. Genom ett stärkt samarbete mellan Kvinnojouren Linnéan i Lidköping och hälso- och sjukvården ska det bli enklare för kvinnorna att få rätt hjälp.

Beslutet i strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden innebär att Kvinnojouren Linnéan får upp till 1,52 miljoner kronor i projektstöd under 2027 och 2028. Syftet är att pröva ett arbetssätt som ger våldsutsatta kvinnor, unga och barn ett mer sammanhållet stöd. Projektet ska också ge kunskap om hur samarbetet mellan olika aktörer skulle kunna fortsätta och breddas på längre sikt.

Enklare att hitta rätt hjälp
Kvinnojouren Linnéan samarbetar redan med bland annat polis, skola, kommun och hälso- och sjukvård. Samarbetet med Västra Götalandsregionen (VGR) sker i dag främst inom primärvården. Däremot saknas en strukturerad samverkan med specialistvården, till exempel psykiatrin.

Det vill projektet förändra. Kvinnojouren och VGR ska bland annat utveckla tydliga kontaktvägar och bli bättre på att hjälpa kvinnor vidare till rätt vård. De ska också dela kunskap om våldsutsatthet och hur våld kan påverka hälsan.

För den som utsätts för våld kan det vara svårt att själv hitta mellan olika verksamheter. Målet är därför att stödet ska hänga ihop bättre och att patienten inte själv ska behöva bära ansvaret för att hitta rätt.

Kvinnojouren Linnéan kan också nå personer som ännu inte har kontakt med vården eller som har låg tillit till myndigheter.

Rehabilitering och palliativ vård prioriteras särskilt i cancervården

Västra Götalandsregionen pekar ut rehabilitering och uppföljning samt palliativ vård som särskilt viktiga områden att utveckla de närmaste åren i en strategisk inriktning för cancervården. Samtidigt ska det förebyggande arbetet stärkas, deltagandet i cancerscreening bli mer jämlikt och tillgängligheten förbättras där behoven är störst.

Bakgrunden är Sveriges nationella cancerstrategi. Den har tre övergripande mål: färre ska utveckla cancer och fler fall ska upptäckas tidigt, fler ska överleva cancer och personer som lever med eller efter cancer ska ha en hög livskvalitet. VGR:s nya strategiska inriktning som beslutats i strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden beskriver vad som behöver prioriteras för att målen ska nås.

Stöd under och efter cancersjukdom
Allt fler överlever cancer eller lever länge med sin sjukdom. Det ökar behovet av rehabilitering. Därför vill VGR se över hur ansvaret för rehabilitering och uppföljning är fördelat mellan olika delar av vården och hur regionen och kommunernas hälso- och sjukvård ska samarbeta.

Palliativ vård finns för personer med allvarlig eller obotlig sjukdom och ska lindra symtom och bidra till livskvalitet. VGR konstaterar att tillgången till denna vård idag skiljer sig åt i regionen och prioriterar därför att arbeta för en jämlik tillgång till både allmän och specialiserad palliativ vård.

Flera delar av cancervården ska utvecklas
VGR pekar också ut flera andra prioriteringar.

– Antalet invånare som tackar ja till den cancerscreening som erbjuds behöver öka och bli mer jämlik i hela Västra Götaland. Vi ser skillnader bland annat beroende på var människor bor och deras socioekonomiska förutsättningar. Vi vill även förbättra samordningen när patienter går mellan olika delar av vården, stärka tillgängligheten där behoven är störst och långsiktigt säkra den kompetens som behövs för utvecklingen inom precisionshälsa, säger Janette Olsson, ordförande i strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden.

Precisionshälsa betyder att vården anpassas än mer efter varje person och just den cancer personen har. Fler patienter ska dessutom få möjlighet att delta i kliniska studier.

Från strategi till verklighet
Medarbetare ska identifiera var behoven av förbättring är störst utifrån vad som står i den regionala strategiska inriktningen - och vilka insatser som bör prioriteras. Patienter och närstående kommer att delta i arbetet och bidrar med sina erfarenheter och perspektiv.

Fler prioriteringar i VGR:s cancervård de närmsta åren

• Förebygga cancer som en del i folkhälsoarbetet.
• Öka deltagandet i cancerscreening.
• Förbättra samordningen när patienter går mellan olika delar av vården, bland annat mellan barn- och vuxencancervård.
• Förbättra tillgängligheten där behoven är störst.

Vårdbehoven i Västra Götaland väntas öka

Västra Götalandsregionens rapport om hur behovet av hälso- och sjukvård kan utvecklas mellan 2026 och 2040 visar att behovet av vård väntas öka. Samtidigt behöver vården klara detta med begränsade resurser och anpassa sig till nya förutsättningar.

Den främsta orsaken är att befolkningen växer och att vi blir fler äldre. Fler människor väntas också leva med långvariga sjukdomar och ha flera sjukdomar samtidigt. Det kan innebära att fler behöver vård från olika delar av hälso- och sjukvården.

Rapporten bygger bland annat på beräkningar av hur mycket vård invånarna kan komma att behöva fram till 2040. Beräkningarna utgår från hur vården används i dag och hur befolkningen väntas förändras. De har kompletterats med analyser av data och bedömningar från personer som arbetar inom olika delar av vården.

Ett av flera underlag
Framtidsunderlagen är en av tre sammanhängande delar. De övriga två är systemsimulering och utbildning och de olika delarna ska belysa hur framtida vårdbehov, utbud, kompetens, resurser och investeringar kan utvecklas utifrån bland annat demografi, medicinsk och teknisk utveckling samt ekonomiska förutsättningar.

– Rapporten ger oss ett gemensamt kunskapsunderlag för att blicka framåt. Den är inte en färdig beskrivning av framtiden, men den hjälper oss att planera för de behov och förändringar som vi behöver vara beredda på, säger Karin Looström Muth, hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör.

Rapporten och övriga underlag är viktiga stöd i arbetet med VGR:s långsiktiga omställning av hälso- och sjukvården. De ger kunskap om vilka förändringar som kan behövas för att vården även i framtiden ska vara nära och sammanhållen, ge patienterna möjlighet att vara delaktiga och använda vårdens gemensamma resurser så effektivt som möjligt.

Arbetet ska också kopplas till den kommande hälso- och sjukvårdsstrategin. Det ska göra det lättare att se vad strategin kan innebära i praktiken och vilka vägar som kan väljas framåt.