Arbetsglädje: Sverige på 12:e plats i världen enligt ny Edenred-studie

Edenreds studie undersöker hur anställda upplever sin arbetsvardag utifrån tio indikatorer, däribland stolthet, känsla av mening, relationer på arbetsplatsen, uppskattning, engagemang, trötthet och frustration. Svaren vägs samman till ett resultat på en skala från 0 till 100 och delas in i tre nivåer av arbetsglädje: låg, medelhög och hög. 

Tillväxtmarknader toppar rankningen 

Rankningen visar på betydande skillnader mellan de 27 undersökta länderna. Indien toppar med ett genomsnittligt resultat på 73 av 100, tätt följt av Mexiko och Peru (72), medan Japan hamnar sist (47). Snabbväxande marknader, som de latinamerikanska, uppvisar generellt de högsta nivåerna av arbetsglädje, medan de flesta europeiska länder ligger samlade i mitten av rankningen. 

Studien tyder på att skillnaderna beror på både ekonomiska och kulturella faktorer. På snabbväxande marknader kan stark ekonomisk utveckling och möjligheter till social rörlighet bidra till ökad optimism bland anställda. I vissa mer mogna ekonomier kan däremot stigande levnadskostnader och högre förväntningar på arbetsgivare väga tyngre och påverka människors upplevelse av arbetslivet. 

Demografiska faktorer som ålder och kön, liksom företagets storlek, verkar inte ha någon större inverkan på resultaten. På vissa marknader finns det däremot betydande skillnader mellan kontorsanställda och personer i operativa roller. I Brasilien har exempelvis kontorsanställda ett resultat som är 8 poäng högre än medarbetare i operativa roller. 

Arbetsglädje, personalomsättning och motivation hänger ihop 

Globalt räknar 94 procent av medarbetarna med hög arbetsglädje med att fortfarande arbeta hos sin nuvarande arbetsgivare nästa år. Bland medarbetarna med låg arbetsglädje är andelen bara 63 procent – en skillnad på 31 procentenheter. På samma sätt uppger 73 procent av medarbetarna med hög arbetsglädje att de är mer produktiva än för ett år sedan, jämfört med 27 procent av dem med låg arbetsglädje. 

Även om resultaten i sig inte fastställer något orsakssamband visar de att arbetsglädje har ett nära samband med två stora utmaningar för företag: att behålla medarbetare och att skapa förutsättningar för hållbara arbetsprestationer. 

De ekonomiska konsekvenserna kan vara betydande. Enligt Gallup kostar oengagerade medarbetare den globala ekonomin uppskattningsvis 8 800–10 000 miljarder dollar per år i förlorad produktivitet. Enligt jämförelsedata från SHRM (Society for Human Resource Management), som citeras i rapporten, kostar det i genomsnitt omkring 4 700–5 500 dollar att ersätta en medarbetare utan chefsansvar. För ett företag kan därför även en måttlig förbättring av personalomsättningen innebära avsevärda besparingar i rekryteringskostnader. 

Uppskattning och personalförmåner: konkreta verktyg som fortfarande används för lite 

Studien visar också att arbetsglädje påverkas av konkreta insatser som företag och chefer kan göra i det dagliga arbetet. Medarbetare som fått någon form av uppskattning eller erkännande från sin chef under den senaste månaden uppger i högre grad att de räknar med att stanna kvar på företaget (+13 procentenheter) och att de är mer produktiva (+23 procentenheter) än de vars arbetsgivare inte har sagt ”tack” eller ”bra jobbat”. 

Personal­förmåner är ytterligare ett strategiskt verktyg. Medarbetare med hög arbetsglädje har i genomsnitt fem personalförmåner, jämfört med bara tre bland dem med låg arbetsglädje. Lön är den viktigaste faktorn när man väljer ett nytt jobb – avgörande för 59 procent av de anställda – men personalförmåner kommer på andra plats (31 procent), före möjligheter till karriärutveckling (26 procent). 

HR-team kan vara alltför optimistiska… eller för långt från medarbetarnas vardag 

I genomsnitt överskattar de tillfrågade HR-beslutsfattarna medarbetarnas arbetsglädje med omkring 10 procentenheter. Samma mönster syns för studiens olika indikatorer. Två tredjedelar av HR-beslutsfattarna tror att medarbetarna är mer engagerade än för ett år sedan, medan knappt en tredjedel av medarbetarna själva uppger det. 

Mer generellt sammanfaller företagens prioriteringar inte alltid med medarbetarnas förväntningar. HR-beslutsfattarna räknar kompetensutveckling och vidareutbildning av medarbetare (33 procent), välmående (26 procent) och införande av AI (26 procent) till sina främsta prioriteringar för det kommande året. Medarbetarna lyfter däremot fram meningsfulla arbetsuppgifter (23 procent), att se resultatet av sitt arbete (23 procent) och gemenskap med kollegorna (22 procent) som de faktorer som bidrar mest till deras produktivitet.