Industrin återhämtar sig – men spretigt mellan branscherna

Svensk ekonomin väntas växa med 3,0 procent 2026 och med 2,5 procent  2027. Industrins samlade förädlingsvärde bedöms öka med 4,9 respektive 3,4 procent. Men bakom de siffrorna döljer sig en industri där läget skiljer sig avsevärt mellan branscherna.  

– Vi ser att det går bättre för svensk industri och ekonomi framåt. Men det är en tillväxt i motvind. Läget skiljer sig avsevärt inom industrin, omvärlden är fortsatt turbulent och det finns fortfarande stora risker runt oss. Nu måste det till reformer som stärker industrin som helhet om vi ska bredda tillväxten framöver, säger Teknikföretagens chefekonom Erik Spector. 

Teknikindustrins förädlingsvärde väntas öka med 5,6 procent 2026 och med 4,7 procent 2027. Tillväxten understöds av ökade investeringar i försvar, elnät, elektrifiering och elektronik. Även maskinindustrin fortsätter sin återhämtning. Samtidigt väntas ingen tillväxt i personbilstillverkningen, bland annat till följd av en allt hårdare konkurrens från kinesiska tillverkare. 

– Det som stärker teknikindustrin och skapar efterfrågan är framför allt satsningar på försvaret, elektrifiering och utbyggnaden av energisystemet. Samtidigt präglas andra delar av industrin av svag tillväxt och ökad global konkurrens. Än så länge är det inte läge att prata om ett generellt stabilt konjunkturläge 2027, säger Erik Spector. 

Basindustrin återhämtar sig men från låga nivåer 

Även inom basindustrin är utvecklingen ojämn. Förädlingsvärdet väntas öka med omkring 4,8 procent 2026 och 2,8 procent 2027, men uppgången sker från låga produktionsnivåer.  

Särskilt skogsindustrin fortsätter att påverkas av svag efterfrågan, internationell överkapacitet och höga råvarukostnader. 

– Skogsindustrin är hårt pressad av den allt tuffare globala konkurrensen. Svag efterfrågan och internationell överkapacitet sätter press på priserna, samtidigt som höga råvarukostnader tynger lönsamheten. Det skapar ett utmanande läge för svensk skogsindustri, säger Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna. 

– Att basindustrins produktion ökar ska inte förväxlas med att de underliggande problemen är lösta. Återhämtningen sker från låga nivåer och flera branscher brottas fortfarande med ett högt kostnadsläge och svag lönsamhet. För svensk basindustri är konkurrenskraftiga produktionsvillkor avgörande för att investeringar och produktion ska kunna utvecklas långsiktigt, säger Kerstin Hallsten. 

Industrin växer före sysselsättningen 

Trots att industriproduktionen ökar väntas förbättringen på arbetsmarknaden ske med fördröjning. Företagen har hittills i stor utsträckning kunnat öka produktionen med befintlig personal. Rekryteringsbehoven väntas tillta först under 2027, samtidigt som arbetslösheten förblir förhöjd. 

Den svenska återhämtningen riskerar också att dämpas av stigande inflation och räntor. KPIF-inflationen bedöms öka från 1,3 procent 2026 till 2,3 procent 2027 och Riksbanken väntas höja styrräntan till 2,5 procent under 2027. 

- Vi ser en tydlig nedgång i arbetslösheten i Sverige framåt. Inte till en låg nivå, men vår prognos visar på en märkbar förbättring på arbetsmarknaden, där fler anställs inom svensk industri och svensk ekonomi i stort kommande år. Men det förutsätter såklart att tillväxten i ekonomin blir hyfsat god framöver, avslutar Erik Spector. 

Om rapporten 

Konjunkturrapporten är en gemensam analys från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen av den internationella och svenska ekonomins utveckling, med särskilt fokus på industrins olika branscher och deras förutsättningar under 2026 och 2027.