S vill se konkret EU-plan för skarven

Skarven är en sjöfågel som häckar i norra Europa under sommarmånaderna och flyttar söderut i Europa under vintern. Under de senaste åren har skarvpopulationerna i EU ökat markant och utvecklingen ökar trycket på redan hårt pressade fiskbestånd.

– I Sverige är vi djupt oroade över situationen för våra fiskbestånd, inte minst i Östersjön och längs våra kuster. Under många år har vi sett hur fiskbestånden minskat kraftigt. På flera håll är de kustnära fiskbestånden så svaga att det är svårt att få till en återhämtning. Det är ett allvarligt problem, inte bara för ekosystemen, utan också för det småskaliga fisket och de kustsamhällen som är beroende av ett levande hav, säger Sofie Eriksson (S), Europaparlamentariker.

Överfiske, övergödning och klimatförändringar har bidragit till att försvaga fiskbestånden. I ett redan ansträngt läge behöver även andra faktorer vägas in, däribland skarvens påverkan.

– Skarven är en flyttfågel, så samma fåglar finns i olika länder under olika delar av året. Idag beräknas notan för de skador som skarven orsakar europeiska vatten till 350 miljoner euro årligen. Därför behövs en hållbar förvaltning av skarven, säger Sofie Eriksson.

Trots upprepade uppmaningar har EU-kommissionen ännu inte presenterat konkreta åtgärder för skarvförvaltningen. De frivilliga åtgärder som kommissionen presenterade 2025 är inte tillräckliga, menar Socialdemokraterna i Europaparlamentet.

– Vi vet att problemen med skarven är verkliga. Det som saknas är att kommissionen tar ansvar och lägger fram en konkret plan. Östersjön kan inte vänta längre. Vi vill ha något som omsätts i praktiken. Jag förväntar mig att Kommissionen ger besked om hur medlemsstaterna ska få stöd för åtgärder för att öka fiskbestånden. Det som räknas i slutändan är att vi ser en verklig skillnad för fiskbestånden i Östersjön, säger Sofie Eriksson.