Nyupptäckt mekanism kan hjälpa äggstockscancerceller att stänga av tumörhämmande gener
19.11.2026 13:14:41 CET | Umeå universitet | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet har upptäckt hur kemiska modifieringar av RNA styr ett enzym som metylerar DNA och bidrar till att tumörhämmande gener stängs av i äggstockscancerceller. Resultaten ger ny kunskap om sjukdomen och kan på sikt bidra till utvecklingen av nya behandlingsstrategier för höggradig serös äggstockscancer.

I den nya studien, som publiceras i Science Advances, identifierar forskarna en tidigare okänd koppling mellan två system som reglerar geners aktivitet i cancerceller. Studien visar hur enzymet METTL3, som modifierar budbärar-RNA, ökar produktionen av DNMT1, ett enzym som metylerar DNA och bidrar till att hålla tumörhämmande gener avstängda.
Två system kopplas samman
Alla kroppens celler innehåller i princip samma DNA, men olika celltyper använder olika gener. Vilka gener som är aktiva kan bland annat regleras genom kemiska förändringar av DNA och RNA, utan att själva DNA-sekvensen förändras.
En sådan förändring är DNA-metylering, som kan minska eller stänga av aktiviteten hos vissa gener. Även RNA kan modifieras kemiskt och därigenom påverka hur genetisk information används för att producera proteiner. Båda systemen är viktiga för cellernas normala funktion, men i cancerceller kan regleringen förändras på ett sätt som gynnar tumörtillväxt.
– Cancerceller kan utnyttja processer som normalt behövs för att cellerna ska fungera som de ska och använda dem för att främja okontrollerad tillväxt och spridning, säger Kanchan Kumari, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och studiens förstaförfattare och en av de korresponderande författarna.
Hittills har dessa två regleringssystem till stor del studerats var för sig. Forskarna har nu undersökt hur samspelet mellan dem fungerar vid höggradig serös äggstockscancer, HGSOC, den mest aggressiva och allvarliga formen av äggstockscancer.
Forskarna fann att METTL3 lägger till en kemisk modifiering på det budbärar-RNA som innehåller instruktionen för att tillverka DNMT1. Modifieringen gör att mer DNMT1-protein produceras utan att mängden budbärar-RNA ökar. METTL3 påverkar alltså hur effektivt RNA-informationen används för att tillverka DNMT1-protein. På så sätt påverkar METTL3 indirekt även tumörhämmande gener som DNMT1 bidrar till att hålla avstängda.
Minskad tumörtillväxt när enzymer hämmades
Effekterna kunde ses både i försök med celler och i djurmodeller. När METTL3 hämmades minskade äggstockscancercellernas tillväxt och förmåga att bilda kolonier. I en musmodell för äggstockscancer fördröjdes tumörutvecklingen och tumörtillväxten minskade när mängden METTL3 minskades.
När forskarna hämmade DNMT1 minskade dessutom DNA-metyleringen i hela arvsmassan samtidigt som aktiviteten hos tumörhämmande gener ökade.
– Att förstå de grundläggande mekanismerna bakom genreglering är avgörande om vi vill förstå hur en cell fungerar och vad som går fel vid cancer. Om vi inte förstår maskineriet, hur ska vi då kunna angripa det? Grundforskning kan på sikt bidra till nya behandlingsstrategier, säger Francesca Aguilo, docent vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och ansvarig forskare för studien.
Aggressiv form av äggstockscancer
Höggradig serös äggstockscancer är den mest aggressiva formen av äggstockscancer och står för merparten av dödsfallen i sjukdomen. Eftersom symtomen ofta är diffusa och det saknas en effektiv metod för screening får många patienter sin diagnos först när cancern redan har spridit sig. Behovet av att hitta nya molekylära mål för behandling är därför stort.
Studien leddes av Francesca Aguilo vid Umeå universitet i samarbete med internationella forskningspartner, däribland Hospital del Mar Medical Research Institute (HMRI) och Josep Carreras Leukaemia Research Institute (IJC) i Barcelona, Centro de Investigación Biomédica en Red Cáncer (CIBERONC) i Madrid samt University of Chicago i USA.
Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Kempestiftelserna och Cancerforskningsfonden i Norrland.
Klassificering av studien
Cellmodell
Experimentell studie
Sakkunniggranskad (Peer-reviewed)
Om publikationen:
Kanchan Kumari et al.: METTL3-mediated m6A modification of DNMT1 enhances ovarian cancer progression. Sci. Adv.12,eaec2297(2026). DOI:10.1126/sciadv.aec2297
https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.aec2297?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F
Nyckelord
Kontakter
Francesca Aguilo, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet
francesca.aguilo@umu.se
Kanchan Kumari, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet
kanchan.kumari@umu.se
Ingrid SöderberghKommunikatörUmeå universitet
Medicinska fakulteten
Bilder


Länkar
Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
När våra erfarenheter påverkar hur vi tolkar Sveriges krisråd17.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
När broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades till Sveriges hushåll väckte den olika reaktioner. För vissa skapade den trygghet, för andra oro. Ny forskning vid Umeå universitet och Karlstads universitet visar hur människors erfarenheter, språkkunskaper och livssituation påverkar hur beredskapsinformation uppfattas.
Fysiker får ERC Synergy Grant för att skapa extrema ljuspulser12.11.2026 12:00:00 CET | Pressmeddelande
I projektet "ExtremeField" strävar forskare efter att tänja på fysikens gränser genom att fokusera laserljus på ett nytt sätt. Målet är att skapa ljuspulser med en miljon gånger högre intensitet än vad som är möjligt i dag. Projektet finansieras genom ett ERC Synergy Grant på totalt nästan 150 miljoner kronor, varav 60 miljoner går till Umeå universitet.
Från kuvösen till skolbänken – så kan vården stötta för tidigt födda barn12.11.2026 09:27:00 CET | Pressinbjudan
I samband med Världsprematurdagen 2026 arrangerar Umeå universitet och Region Västerbotten tillsammans med Svenska Prematurförbundet och Lilla Barnets Fond ett seminarium om stödet till för tidigt födda barn och deras föräldrar.
När vårdpersonal kan tvingas gå emot sin moral12.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Vad händer när vårdpersonal tvingas leva med beslut som strider mot deras egna värderingar? Att inte kunna ge patienter den vård man anser vara rätt kan leda till långvariga känslor av skuld och skam. Fenomenet kallas moralisk skada och kan bidra till psykisk ohälsa. Nu har forskare vid Umeå universitet tillsammans med internationella kollegor för första gången utvärderat ett mätinstrument för moralisk skada bland personal inom svensk sjukhusvård.
Värmeböljor återskapas i labbet för att hjälpa äldre att må bra hemma5.11.2026 12:00:00 CET | Pressmeddelande
En klimatkammare, virtuella miljöer och teknik som registrerar kroppens och hjärnans reaktioner. Med dessa resurser ska forskare vid Umeå universitet hitta sätt att skydda äldre personers psykiska välbefinnande under värmeböljor i hemmet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum