66 miljoner till 17 cancerforskare vid Umeå Universitet

– Det är spännande tider att vara cancerforskare. Förutsatt att forskningen får fortsätta i samma takt som hittills så står vi snart på tröskeln till framsteg som vi knappt kan föreställa oss, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. 

Totalt beviljar Cancerfonden nu 900 miljoner kronor till över 230 forskningsprojekt. Av dem är det 17 forskningsprojekt vid Umeå universitet som får dela på 66 miljoner. Claudia Lampic, professor i psykologi,är en av forskarna som får finansiering. Hon leder ett projekt som undersöker hur unga vuxna upplever sitt sexliv och sin möjlighet att få barn efter cancer. 

– Jag vill rikta ett stort tack till Cancerfonden och alla givare som gör det här möjligt. Cancer kan sätta djupa spår långt efter en avslutad behandling. Att få cancer som ung vuxen innebär en stor förändring i livet och kan även påverka sexualitet och fertilitet, aspekter som lyfts som viktiga av patientgruppen, säger Claudia Lampic.   

Lampics forskargrupp har tidigare tagit fram ett internetbaserat program för behandling av sexuella problem och oro kring fertilitet och föräldraskap. I det här projektet, som tilldelas 3,75 miljoner kronor, ingår det att utvärdera om programmet kan minska oro och problem. 

Forskning om fyrsträngat DNA kan leda till bättre cancerläkemedel.  

Människans arvsmassa, DNA, brukar oftast visas som en tvåsträngad spiral. Men det finns också områden i arvsmassan som bildar fyrsträngat DNA och dessa strukturer har en koppling till uppkomst av cancer. Nasim Sabouri, universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, har upptäckt proteiner som reglerar fyrsträngat DNA i cellen. Hennes resultat ligger redan till grund för arbetet med att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer.

– Jag studerar grundläggande mekanismer för hur fyrsträngade DNA-strukturer bidrar till canceruppkomst och denna kunskap kan hjälpa oss att utveckla nya läkemedel. Vi har t.ex. nyligen identifierat en läkemedelslik kemisk förening som verkar mycket lovande för fotodynamisk terapi, en icke invasiv cancerterapibehandling som har mycket färre biverkningar än andra cancerbehandlingar, säger Nasim Sabouri 

Forskning som gör skillnad 

Sedan 1950-talet har Cancerfonden samlat in och delat ut pengar till den främsta cancerforskningen i Sverige. Då, på 50-talet, överlevde en av tre. Idag överlever två av tre.  

I urvalsprocessen låter Cancerfonden alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform och forskningsmetod. Cancerfondens forskningsnämnd bedömer sedan vilka projekt som har störst chans att nå framgångsrika resultat.

– Jag vill rikta ett stort tack till det svenska folket som trots det osäkra ekonomiska läget uppvisar ett enormt stöd för svensk cancerforskning, det är tack vare er som vi kan dela ut ett rekordbelopp till svensk cancerforskning och till så många duktiga forskare, säger Klas Kärre ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. 

 
Fördelning per lärosäte

Karolinska institutet: 348 miljoner kronor  

Lunds universitet: 133 miljoner kronor  

Uppsala universitet: 133 miljoner kronor  

Göteborgs universitet: 102 miljoner kronor  

Umeå universitet: 66 miljoner kronor  

Kungliga tekniska högskolan: 14 miljoner kronor  

Linköpings universitet: 10 miljoner kronor  

Stockholms universitet: 9 miljoner kronor  

Se bifogat dokument för alla forskare som fått anslag