Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i studie på Akademiska
10.11.2021 08:15:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

- Vår förhoppning är att patienter med ihållande hjärtflimmer ska kunna erbjudas en effektivare behandling och få högre livskvalitet, dels genom längre perioder utan flimmer, dels genom mindre behov av sjukhusvård på kort och lång sikt, exempelvis elkonvertering, en behandling med elstötar som korrigerar hjärtrytmen, sägerCarina Blomström-Lundqvist, överläkare i kardiolog och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.
Förmaksflimmer, eller hjärtflimmer som det också kallas, är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. Sjukdomen, som drabbar cirka 4-5 procent av befolkningen, innebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak. Detta leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen.
Idag behöver många patienter med hjärtflimmer återkommande elkonvertering, en behandling med elstötar som ges under narkos för att korrigera hjärtrytmen.
I den treåriga, randomiserade studien kommer patienter med ihållande förmaksflimmer, som ännu inte provat någon rytmstabiliserande läkemedelsbehandling, slumpvis att delas in i två grupper, där den ena får lungvensisolering och den andra rytmstabiliserande läkemedel som förstahandsbehandling. Deltagarna kommer att följas upp ett år efter behandlingsstart samt efter ytterligare 2-3 år.
- Lungvensisolering, eller kateterburen ablation, innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla. Syftet är att elektriskt isolera triggande impulser från hjärtat lungvener och därmed få förmaksflimret att slockna så att det normala retledningssystemet kan styra hjärtrytmen igen, förklarar Carina Blomström-Lundqvist.
I multicenterstudien samarbetar forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet med kollegor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skåne Universitetssjukhus i Lund, Örebro Universitetssjukhus och Liverpool hospital, samt ytterligare tre centra i Europa.
Studien finansieras med nio miljoner kronor från Erling Perssons stiftelse.
För mer information/intervju, kontakta:
Carina Blomström-Lundqvist, överläkare i kardiolog och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, 018-611 3113 eller 070 678 0442
FAKTA: Förmaksflimmer (hjärtflimmer)
- Den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna.
- Innebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak vilket leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen.
- Sjukdomen är oftast inte ärftlig och något vanligare hos män än kvinnor.
- Flertalet känner endast att hjärtat slår fler slag än vanligt, men vissa får värre symtom som yrsel, andnöd, svettningar, svaghetskänsla, kramp i bröstet, illamående och det händer att man svimmar.
- Vanligtvis hittas ingen säker orsak till attacken, men den kan ibland utlösas av hög konsumtion av tobak/kaffe/ alkohol, känslomässig stress, infektion, vissa läkemedel eller överaktivitet i sköldkörteln/giftstruma.
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Kan narkos på små barn öka risken för NPF-diagnoser?11.8.2026 10:16:26 CEST | Pressmeddelande
Löper små barn som sövs inför operation ökad risk för ADHD, autism, depression och kognitiv påverkan? Ett stort antal djurförsök visar konsekvent att användning av vanliga narkosläkemedel kan påverka hjärnans utveckling, men om dessa resultat även gäller för barn är fortfarande oklart. Nödvändiga ingrepp bör inte skjutas upp på grund av teoretiska risker. Så summerar forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet det vetenskapliga kunskapsläget i en artikel publicerad i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet.
Akademiska bland världens grönaste sjukhus10.8.2026 11:34:40 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är ett av tre svenska sjukhus som tar plats på Newsweeks och Statistas nya internationella lista över världens grönaste sjukhus. Akademiska tilldelas tre av fem möjliga löv i rankningen.
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
