Akademiska sjukhuset

Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i studie på Akademiska

Dela

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskarna utvärdera om en form av kateterburen ablation, lungvensisolering, är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer.
Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskarna utvärdera om en form av kateterburen ablation, lungvensisolering, är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer.

- Vår förhoppning är att patienter med ihållande hjärtflimmer ska kunna erbjudas en effektivare behandling och få högre livskvalitet, dels genom längre perioder utan flimmer, dels genom mindre behov av sjukhusvård på kort och lång sikt, exempelvis elkonvertering, en behandling med elstötar som korrigerar hjärtrytmen, sägerCarina Blomström-Lundqvist, överläkare i kardiolog och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.

Förmaksflimmer, eller hjärtflimmer som det också kallas, är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. Sjukdomen, som drabbar cirka 4-5 procent av befolkningen, innebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak. Detta leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen.

Idag behöver många patienter med hjärtflimmer återkommande elkonvertering, en behandling med elstötar som ges under narkos för att korrigera hjärtrytmen.

I den treåriga, randomiserade studien kommer patienter med ihållande förmaksflimmer, som ännu inte provat någon rytmstabiliserande läkemedelsbehandling, slumpvis att delas in i två grupper, där den ena får lungvensisolering och den andra rytmstabiliserande läkemedel som förstahandsbehandling. Deltagarna kommer att följas upp ett år efter behandlingsstart samt efter ytterligare 2-3 år.

- Lungvensisolering, eller kateterburen ablation, innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla. Syftet är att elektriskt isolera triggande impulser från hjärtat lungvener och därmed få förmaksflimret att slockna så att det normala retledningssystemet kan styra hjärtrytmen igen, förklarar Carina Blomström-Lundqvist.

I multicenterstudien samarbetar forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet med kollegor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skåne Universitetssjukhus i Lund, Örebro Universitetssjukhus och Liverpool hospital, samt ytterligare tre centra i Europa.
Studien finansieras med nio miljoner kronor från Erling Perssons stiftelse.


För mer information/intervju, kontakta:
Carina Blomström-Lundqvist, överläkare i kardiolog och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, 018-611 3113 eller 070 678 0442

 
FAKTA: Förmaksflimmer (hjärtflimmer)

  • Den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna.
  • Innebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak vilket leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen.
  • Sjukdomen är oftast inte ärftlig och något vanligare hos män än kvinnor.
  • Flertalet känner endast att hjärtat slår fler slag än vanligt, men vissa får värre symtom som yrsel, andnöd, svettningar, svaghetskänsla, kramp i bröstet, illamående och det händer att man svimmar.
  • Vanligtvis hittas ingen säker orsak till attacken, men den kan ibland utlösas av hög konsumtion av tobak/kaffe/ alkohol, känslomässig stress, infektion, vissa läkemedel eller överaktivitet i sköldkörteln/giftstruma.

Nyckelord

Bilder

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskarna utvärdera om en form av kateterburen ablation, lungvensisolering, är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer.
Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskarna utvärdera om en form av kateterburen ablation, lungvensisolering, är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer.
Ladda ned bild
Carina Blomström Lundkvist, överläkare på hjärtkliniken, Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Carina Blomström Lundkvist, överläkare på hjärtkliniken, Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie24.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning18.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.

Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska12.11.2021 11:15:00 CET | Pressmeddelande

Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

Hjärnan kan spela en nyckelroll för positiva diabeteseffekter efter överviktskirurgi12.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum