Afrikansk svinpest på vildsvin utanför Fagersta
Afrikansk svinpest har idag påvisats i ett prov från ett dött vildsvin som hittats strax sydost om Fagersta. Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar vildsvin och grisar, däremot drabbar den inte människa eller andra djurslag. Det är i dagsläget inte klart hur smittan har kommit till Sverige.
Sedan den 25 augusti har sju vildsvin hittats döda inom ett begränsat område i Fagerstatrakten. Prover från ytterligare ett vildsvin är på väg in till SVA. Berörda myndigheter jobbar nu intensivt med att lokalisera, begränsa och bekämpa smittan. Mer information kommer att tillhandahållas fortlöpande.
- Den beredskapsplan vi har sedan länge sätter vi nu i verket. Vi tar också del av erfarenheter från andra länder som har varit i motsvarande situation, säger Lena Hellqvist Björnerot på Jordbruksverket.
Kartläggning pågår
En av de första åtgärderna kommer bli att ansvariga myndigheter tillsammans med jägarorganisationerna arbetar med att ta reda på hur stort område som är drabbat. Detta görs genom att söka efter döda vildsvin i kombination med kunskap om vildsvinens hemområden. Inom det drabbade området kommer allt tillträde till en början vara förbjuden. Det innebär till exempel att man inte får vistas där, plocka bär och svamp, jaga, arbeta med skogsbruk, eller göra andra friluftsaktiviteter. Smittan drabbar inte människa eller andra djurslag, däremot kan smittan spridas via griskött eller genom att föra med sig virus på skor, redskap, fordon.
- I dagsläget vet vi inte hur smittan kommit in men det är ett långväga hopp från närmaste smittade område i Europa och vi utgår därför från att det har skett genom människor och inte vildsvin. Det sker just nu en omfattande smittspridning i Europa. Det finns länder som har lyckats utrota sjukdomen och det är vår nationella målsättning, säger Karl Ståhl på SVA.
Allmänhet och jägare inom hela Sverige, men speciellt i det aktuella området och i Västmanland uppmanas nu att rapportera in fynd av döda vildsvin till SVA via rapporteravilt.sva.se.
Grishållare uppmanas att se över sin biosäkerhet och kontakta veterinär vid tecken på sjukdom eller ökad dödlighet.
Fakta:
Afrikansk svinpest är en smittsam virussjukdom som drabbar europeiska vildsvin och grisar med allvarliga klinisk sjukdom (feber, blödningar, vinglighet, dålig matlust) och död oftast in om en vecka.
Sjukdomen drabbar inte människor.
Sjukdomen finns inom Europa sedan 2007 och EU sedan 2014.
Sedan introduktionen till EU har smittan spridits kontinuerligt i vildsvinspopulationen med en hastighet om cirka 1-2 km per månad och dessutom har ett flertal hopp i smittspridning skett där smittan plötsligt dykt upp långt (flera hundra kilometer) från tidigare smittade vildsvinspopulationer eller i grisbesättningar. Smittan finns nu hos vildsvin och tamgrisar i ett flertal länder i centrala, östra och södra Europa. Mer om detta finns att läsa i SVAs senaste lägesbild Epidemiologisk lägesbild: Afrikansk svinpest 23 augusti 2023 (sva.se) Smittade grisar och vidsvin har virus i alla delar av kroppen med högst virushalter i blod. Smittan kan spridas med direktkontakt mellan smittade och friska grisar och indirekt med förorenade material, personer, fordon och foder. I rått och fryst kött kan virus överleva länge (månader).
Inom EU finns ett regelverk hur sjukdomen hanteras på både tamgrisar och vildsvin. Bland annat är det inte tillåtet att utfordra tamgrisar eller åtla vildsvin med okokt matavfall eller animaliskt protein.
Kontaktpersoner för journalister
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
Karl Ståhl
Statsepizootolog
Telefon: 018-67 41 27
E-post: karl.stahl@sva.se
Erika Chenais
statsveterinär
erika.chenais@sva.se
Telefon: 018-67 46 15
Jordbruksverket
Lena Hellqvist Björnerot
Sveriges officiella chefsveterinär (CVO)
Telefon: 036-15 63 67
E-post: lena.bjornerot@jordbruksverket.se
Katharina Gielen
Smittskyddschef
Telefon: 036-15 61 15
E-post: katharina.gielen@jordbruksverket.se
Nyckelord
Kontakter
Karl StåhlStatsepizootolog
Tel:018-67 41 27karl.stahl@sva.seErika ChenaisForskare, Epidemiolog
Tel:018-67 46 15erika.chenais@sva.seBilder
Länkar
Friska djur – trygga människor. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se - http://www.sva.se
Följ Statens veterinärmedicinska anstalt
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt
Lammen ska inte tystna – forskningsprojekt om anaplasmabakterier startar19.12.2024 06:50:00 CET | Pressmeddelande
Anaplasmos är en sjukdom som orsakar stort lidande hos framförallt lamm. Fårägare drabbas även ekonomiskt; om lammen dör uppstår avsevärda produktionsförluster. Projektet När lammen tystnar tilldelas 3 miljoner kronor för forskning om sjukdomen.
Vinter – men fortsätt rapportera fästingar17.12.2024 06:50:00 CET | Pressmeddelande
Fästingfynd görs numera över hela året och vintersäsongen är extra intressant för forskningen. I södra och mellersta Sverige kan det lilla spindeldjuret fortfarande hittas, oftast på din hund eller katt.
Kunskapscentrum för livsmedelsberedskap – djuren som ger oss mjölk, ägg och kött ska skyddas6.12.2024 06:50:00 CET | Pressmeddelande
60 miljoner kronor i forskningsmedel har tilldelats FOI för att skapa Kunskapscentrum för livsmedelsberedskap tillsammans med bland annat SVA, SLU, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. SVA:s experter ska bidra till Sveriges förmåga att hantera störningar i livsmedelsförsörjningen.
Nytt beredskapsstöd för Sveriges lantbrukare21.11.2024 06:56:00 CET | Pressmeddelande
Ett motståndskraftigt lantbruk är avgörande för Sveriges livsmedelsberedskap. Nu lanseras ett beredskapsstöd som ska hjälpa lantbrukare att stärka sin förmåga att stå emot kriser och samhällsstörningar.
Avhandling: hur påverkas det immunologiska minnet av immunterapi eller av maskinfektion?11.11.2024 09:28:00 CET | Pressmeddelande
I sitt doktorandprojekt har Malin Eriksson undersökt hur det immunologiska minnet mot influensavirus påverkas av immunterapi eller av efterföljande maskinfektion i tarmen. Immunterapi skyddar en individ som saknar immunologiskt minne mot sjukdom, samtidigt som individen bildar ett skydd mot framtida sjukdom. Parasitinfektion kan minska effektiviteten hos det immunologiska minnet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum