Akademiska sjukhuset

Akademiska ändrar rutin för igångsättning av förlossning

Dela

Från och med 8 februari ändrar Akademiska sjukhuset sin nuvarande rutin för igångsättning av omföderskor som når graviditetsvecka 41. Förstföderskor kommer även fortsatt sättas igång i början av vecka 41, medan kvinnor som tidigare fött barn sätts igång fem dagar senare. Orsaken är att ny forskning visat att risker med att vänta endast gäller förstföderskor.

Från och med 8 februari ändrar Akademiska sjukhuset sin nuvarande rutin för igångsättning av omföderskor som når graviditetsvecka 41. Dessa kommer att sättas igång fem dagar senare än förstföderskor.
Från och med 8 februari ändrar Akademiska sjukhuset sin nuvarande rutin för igångsättning av omföderskor som når graviditetsvecka 41. Dessa kommer att sättas igång fem dagar senare än förstföderskor.

För ungefär var fjärde kvinna sätts förlossningen igång av någon anledning på Akademiska sjukhuset. I ungefär hälften av fallen beror detta på att kvinnan kommit till graviditetsvecka 41. Andra orsaker till igångsättning kan vara, högt blodtryck,havandeskapsförgiftning, diabetes, att barnet är litet eller att det föreligger en långvarig vattenavgång.

- Rutinen för igångsättning (induktion) vid överburenhet ändrades 1 november 2019 från vecka 42 till 41. Bakgrunden var att studier, svenska och internationella, visade att risken för sjuklighet hos barnet och fosterdöd ökar om graviditeten går till 42 graviditetsveckor jämfört med igångsättning vid 41 veckor. En uppföljande studie har nu visat att riskerna finns hos de kvinnor som ska föda sitt första barn, säger Gunilla Hallberg, sektionschef för obstetrik på Akademiska sjukhuset.

Från och med 8 februari ändrar därför Akademiska sjukhuset sin nuvarande rutin. Endast förstföderskor kommer sättas igång vid graviditetsvecka 41+0 om de så önskar. Omföderskor får komma på en kontroll i graviditetsvecka 41+0.

- Om undersökningen är normal inväntas spontan förlossningsstart till graviditetsvecka 41+5, dvs fem dagar senare. Erfarenheten säger att många omföderskor kommer igång spontant före dag 41+5, säger Gunilla Hallberg.

På Akademiska sjukhuset föds cirka 4000 barn varje år. Sjukhuset erbjuder både bas- och högspecialiserad förlossningsvård till alla kvinnor i Uppsala län samt riks- och region från graviditetsvecka 22 och framåt.


För mer information, kontakta:

Gunilla Hallberg, sektionschef obstetrik, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 57 81, e-post: gunilla.hallberg@akademiska.se

Maria Jonsson, överläkare medicinskt ledningsansvarig förlossningen, tel: 018-611 57 57, e-post: maria.jonsson@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Från och med 8 februari ändrar Akademiska sjukhuset sin nuvarande rutin för igångsättning av omföderskor som når graviditetsvecka 41. Dessa kommer att sättas igång fem dagar senare än förstföderskor.
Från och med 8 februari ändrar Akademiska sjukhuset sin nuvarande rutin för igångsättning av omföderskor som når graviditetsvecka 41. Dessa kommer att sättas igång fem dagar senare än förstföderskor.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie24.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning18.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.

Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska12.11.2021 11:15:00 CET | Pressmeddelande

Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

Hjärnan kan spela en nyckelroll för positiva diabeteseffekter efter överviktskirurgi12.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i studie på Akademiska10.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

Ny avdelning för barnintensivvård och intermediärvård öppnas på Akademiska9.11.2021 13:00:00 CET | Pressmeddelande

Idag invigs en ny avdelning för barnintensivvård och akutsjukvårdens intermediärvård på Akademiska sjukhuset. De nya lokalerna, vid ingång 70, är utrustade med takbelysning som efterliknar naturligt dagsljus och separata ljudrum som gör att patienter inte störs när flera vårdas på samma sal. Den nya tekniken förbättrar miljön för såväl patienter och närstående som vårdpersonal.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum