Allt fler unga söker vård för könsutredning
– Att känna att man lever i fel kropp kan leda till psykiskt lidande och/eller försämrad förmåga att fungera i vardagen. Eftersom många i samhället träffar unga med könsdysfori är det viktigt att sprida kunskap om hur vi bemöter dem samt hur könsutredning och könsbekräftande behandling går till. Prognosen är betydligt bättre om behandlingen sätts in tidigt, säger Malin Indremo, psykolog inom könsdysforiteamet/BUP vid Akademiska sjukhuset, som håller i utbildningen.
Det senaste decenniet har antalet unga som söker vård för misstänkt könsdysfori och könsbekräftande insatser ökat kraftigt. Orsaken är okänd, men flera faktorer anses bidra, bland annat miljöfaktorer, ökad tillgång till vård, ökad kunskap (via internet) och ökad öppenhet i samhället för frågor som rör könsidentitet.
Till Akademiska sjukhuset remitteras patienter från Uppsala, Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Värmland. Inom BUP utreddes 14 barn/ungdomar under 16 år 2015, 2016 var siffran 25 och i fjol 36. På Astrid Lindgrens barnsjukhus, som de senaste åren utrett merparten av dessa patienter, har man sett en nästan hundraprocentig ökning varje år sedan 2011.
– Det är vanligt att könsdysfori förstärks i samband med puberteten. Vissa patienter behandlas med pubertetsblockerande läkemedel under maximalt två-tre år. Från 16 år kan man behandla med könskonträra hormoner, testosteron och östrogen. För att ändra juridiskt kön och genomgå underlivskirurgi måste man vara 18 år, berättar Malin Indremo.
Könsdysfori innebär brist på samstämmighet mellan personens upplevda/uttrycka könstillhörighet och det tilldelade könet samtatt personen lider av detta. Det har inget med sexuell läggning att göra. En person med könsdysfori har en stark önskan att leva och bli bekräftad utifrån sin identitet. Av de barn vars identitet inte överensstämmer med det kön man fått vid födseln är det en minoritet (ca 20 procent) som fortsätter ha den upplevelsen efter puberteten.
På Akademiska utreds barn och unga under 16 år av ett specialiserat könsidentitetsteam inom BUP i nära samverkan med endokrinolog på barnsjukhuset. Därefter tar vuxenteamet på affektiva specialmottagningen över ansvaret, dock ofta i samarbete med BUP-teamet. I gruppen vuxna är det vanligare att personer med tilldelat manligt kön önskar könsbekräftande behandling medan personer med tilldelat kvinnligt kön är vanligare i barn och ungdomsgruppen. (Cirka 75 procent av dem som remitteras till BUP för utredning har tilldelats kvinnligt kön vid födseln.)
BUP:s könsdysforiteam kan ta emot patienter inom cirka fem månader. Om patientens hälsotillstånd är mer akut tar övriga BUP ansvar under tiden man väntar på könsutredning. Väntetiden till utredning inom vuxenteamet är för närvarande cirka ett år.
För mer information, kontakta:
Malin Indremo, psykolog inom könsdysforiteamet/BUP, Akademiska sjukhuset,
Tel: 018-611 22 73 eller 073-868 26 83, e-post: malin.indremo@akademiska.se
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum