– Att känna att man lever i fel kropp kan leda till psykiskt lidande och/eller försämrad förmåga att fungera i vardagen. Eftersom många i samhället träffar unga med könsdysfori är det viktigt att sprida kunskap om hur vi bemöter dem samt hur könsutredning och könsbekräftande behandling går till. Prognosen är betydligt bättre om behandlingen sätts in tidigt, säger Malin Indremo, psykolog inom könsdysforiteamet/BUP vid Akademiska sjukhuset, som håller i utbildningen.

Det senaste decenniet har antalet unga som söker vård för misstänkt könsdysfori och könsbekräftande insatser ökat kraftigt. Orsaken är okänd, men flera faktorer anses bidra, bland annat miljöfaktorer, ökad tillgång till vård, ökad kunskap (via internet) och ökad öppenhet i samhället för frågor som rör könsidentitet.

Till Akademiska sjukhuset remitteras patienter från Uppsala, Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Värmland. Inom BUP utreddes 14 barn/ungdomar under 16 år 2015, 2016 var siffran 25 och i fjol 36. På Astrid Lindgrens barnsjukhus, som de senaste åren utrett merparten av dessa patienter, har man sett en nästan hundraprocentig ökning varje år sedan 2011.

– Det är vanligt att könsdysfori förstärks i samband med puberteten. Vissa patienter behandlas med pubertetsblockerande läkemedel under maximalt två-tre år. Från 16 år kan man behandla med könskonträra hormoner, testosteron och östrogen. För att ändra juridiskt kön och genomgå underlivskirurgi måste man vara 18 år, berättar Malin Indremo.

Könsdysfori innebär brist på samstämmighet mellan personens upplevda/uttrycka könstillhörighet och det tilldelade könet samtatt personen lider av detta. Det har inget med sexuell läggning att göra. En person med könsdysfori har en stark önskan att leva och bli bekräftad utifrån sin identitet. Av de barn vars identitet inte överensstämmer med det kön man fått vid födseln är det en minoritet (ca 20 procent) som fortsätter ha den upplevelsen efter puberteten.

På Akademiska utreds barn och unga under 16 år av ett specialiserat könsidentitetsteam inom BUP i nära samverkan med endokrinolog på barnsjukhuset. Därefter tar vuxenteamet på affektiva specialmottagningen över ansvaret, dock ofta i samarbete med BUP-teamet. I gruppen vuxna är det vanligare att personer med tilldelat manligt kön önskar könsbekräftande behandling medan personer med tilldelat kvinnligt kön är vanligare i barn och ungdomsgruppen. (Cirka 75 procent av dem som remitteras till BUP för utredning har tilldelats kvinnligt kön vid födseln.)

BUP:s könsdysforiteam kan ta emot patienter inom cirka fem månader. Om patientens hälsotillstånd är mer akut tar övriga BUP ansvar under tiden man väntar på könsutredning. Väntetiden till utredning inom vuxenteamet är för närvarande cirka ett år.

För mer information, kontakta:
Malin Indremo, psykolog inom könsdysforiteamet/BUP, Akademiska sjukhuset,
Tel: 018-611 22 73 eller 073-868 26 83, e-post: malin.indremo@akademiska.se