Anonymt stöd kan hjälpa även personer med samsjuklighet

– Rapporten visar att Droghjälpen fyller en viktig lucka i systemet genom att erbjuda lättillgängligt stöd, pålitlig information och hjälp att hitta rätt behandling, säger Magnus Johansson, leg. hälso- och sjukvårdskurator vid Beroendecentrum Stockholm och forskare vid Karolinska Institutet, som är en av personerna bakom rapporten.

Idag den 2 maj publicerar Droghjälpen rapporten En uppföljning av det digitala stödet med fokus på samsjuklighet. Rapporten inkluderar deltagare i alla åldrar från hela landet, både anhöriga och användare av olika droger.

Stora skillnader i landet

I rapporten framkommer att 60 procent av 750 personer som Droghjälpen haft kontakt med har någon form av samsjuklighet, det vill säga har ett annat besvär parallellt med droganvändningen. De vanligaste var psykiska besvär så som ångest och depression. För att få en överblick av vilka former av stöd och behandling som erbjuds runt om i landet när det gäller substansbruk och samsjuklighet gjordes en nationell kartläggning inom ramen för projektet.

–  Kartläggningen visar att det är stora skillnader mellan kommuner och regioner i vad som erbjuds och för vem. Specialistmottagningar som erbjuder hjälp för beroende med samsjuklighet är tyvärr ofta koncentrerade till de större städerna, säger Magnus Johansson.

På många platser saknas bra alternativ för personer som har lättare samsjuklighet i kombination med droganvändning. Det menar Ann-Sofie Johansson, en av rådgivarna på Droghjälpen.

–  Personer som behöver mer än självhjälp och anonymt stöd, men som fortfarande har en lättare problematik, kan ha svårt att hitta hjälp som det ser ut idag. Mer lättillgängliga resurser för den gruppen är önskvärt, inte minst för att förebygga svårare problem, säger Ann-Sofie Johansson. 

Minskad problemtyngd och droganvändning med anonyma stödsamtal

I projektet ingick även ett pilottest i form av en strukturerad uppföljningsmetod för att undersöka effekten av anonymt stöd via nätet och telefon. Uppföljningen mätte deltagarnas upplevda problemtyngd, antal dagar med droganvändning och känsla av möjlighet till att förändra. 

– Resultatet visade att upplevd problemtyngd och antal dagar med droganvändning minskade signifikant hos användare efter bara en kort stödinsats. Hos anhöriga minskade upplevd problemtyngd medan känslan av möjlighet att förändra ökade. Det tyder ju på att relativt enkla insatser via nätet och telefon kan göra en skillnad, även för individer med samsjuklighet, säger Magnus Johansson.

Flera tusen söker stöd hos Droghjälpen varje år

Droghjälpen startade 2018 och drivs av Beroendecentrum Stockholm. Antalet kontakter uppgår till flera tusen per år och det är personer från hela landet som hör av sig för att prata om sin eller en närståendes droganvändning.

– De flesta som hör av sig gör det för att få stöd från en trovärdig person som inte dömer. De beskriver en lättnad av att få ställa frågor och sätta ord på sina funderingar. Vanliga samtalsämnen är frågor om hälsa och beroende, olika alternativ för att få hjälp och oro över konsekvenser av att söka vård. Anhöriga vill ofta ha råd om hur de kan prata om droger med sin närstående, säger Ann-Sofie Johansson.

Om rapporten

Rapporten är en projektrapport finansierad av Folkhälsomyndigheten. Arbetet har utförts i samarbete mellan forskare och praktiker med koppling till Droghjälpen. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om droganvändare som kontaktar Droghjälpen och deras anhöriga, samt att pröva en modell för att utvärdera anonymt stöd.