Arbetande inom vård- och omsorgsområdet ökade med en procentenhet när fribeloppet slopades
Under våren 2020 slopades fribeloppet för studerande. Därmed fanns ingen övre gräns för hur mycket studerande får tjäna för att få studiemedel eller studiestartsstöd, och syftet var bland annat att underlätta för studerande inom vården att arbeta i och avlasta sjukvården under pandemin. Nu har CSN:s rapport om effekterna av åtgärden för 2020 kommit, som visar att de genomsnittliga inkomsterna för studerande ökade med 19 % under andra halvåret 2020.
– Att inkomsterna ökade betydligt mer än i samhället i övrigt var helt förväntat, säger Carl-Johan Stolt, utredare på CSN. Fler studerande med studiemedel arbetade mer än tidigare och det tillkom studiemedelstagare som hade arbete som huvudsyssla.
Personer som redan var i studier när fribeloppet slopades ökade sina inkomster mindre än studerande som tillkom.
– Den stora ökningen av de genomsnittliga inkomsterna på 19 % beror främst på att många med höga inkomster som sannolikt hade arbete som huvudsaklig sysselsättning tillkom och sökte studiemedel när fribeloppet avskaffades, säger Carl-Johan Stolt. Äldre studerande hade betydligt högre inkomster än yngre, och gynnades därmed mer.
Ungefär fyra procent av studiemedelstagarna skulle enligt CSN:s beräkningar inte ha haft rätt till studiemedel överhuvudtaget hösten 2020 om fribeloppet hade funnits kvar. Motsvarande siffra för våren 2020 var ungefär två procent.
Effekterna inom vård och omsorg
Ett syfte med reformen att tillfälligt slopa fribeloppet var att underlätta arbete för studerande i vård- och omsorgssektorn. Vård och omsorg är den vanligaste sektorn att arbeta i för studerande med studiemedel, och efter slopandet steg andelen som arbetade i sektorn med en procentenhet till 19 %. Samtidigt minskade andelen i flera andra sektorer.
– Vår bedömning är att detta främst beror på arbetsmarknadsfaktorer, säger Carl-Johan Stolt. Inom vård- och omsorgsområdet var sannolikt efterfrågan på arbetskraft fortsatt hög, samtidigt som efterfrågan minskade bland annat i servicesektorn med anledning av pandemin. Även om andelen bara ökade marginellt så underlättades möjligheten till arbete av att fribeloppet togs bort.
De direkta kostnaderna för reformen att tillfälligt slopa fribeloppet har beräknats till 800 miljoner kronor för 2020.
– Eftersom beslutet att slopa fribeloppet kom sent under våren 2020 kan vi istället räkna på kostnaden med utgångspunkt i andra halvåret 2020. Med den utgångspunkten blir kostnaden istället 922 miljoner kronor för hela 2020, avslutar Carl-Johan Stolt.
Vad är fribeloppet?
Fribeloppet är det belopp när studiemedlen börjar reduceras.[1] Fribeloppet sätts halvårsvis med utgångspunkt i antalet veckor den studerande har studiemedel. Fler veckor ger lägre fribelopp och tvärtom. Exempelvis var fribeloppet för 20 veckors studier med studiemedel på heltid 91 624 kronor under 2020. Studiemedlen reduceras med 61 procent av den del av inkomsten som överstiger fribeloppet. Den inkomst som ska medräknas är den studerandes eget överskott i inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet.
[1] Det finns även ett fribelopp inom studiestartsstödet. Detta är lite lägre än inom studiemedelssystemet.
Nyckelord
Kontakter
Carl-Johan StoltUtredare
Författare till rapporten
Stefan TärnhuvudPressekreterareCSN
Tel:073 18 16 004pressekreterare@csn.seLänkar
Om
CSN ansvarar för studiestödet, bidrag och lån till studerande. Varje år betalar CSN ut cirka 47 miljarder kronor till cirka en miljon studerande. Ungefär 1,7 miljoner personer har svenska studielån. Myndigheten finns på 11 orter, från Kiruna i norr till Lund i söder med huvudkontor i Sundsvall.
Följ CSN
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från CSN
Skuldsättningen ökar bland studenter visar CSN:s årsrapport22.4.2024 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
De som tar studielån får allt högre skulder och en ökande andel av de som studerar med studiemedel tar lån. Men den ökade skuldsättningen behöver inte vara dålig, varken för individen eller för samhället. – En förklaring till de ökande skulderna är att en högre andel studerande läser på eftergymnasial nivå, där man oftast studerar längre tid, säger Jonas Larsson, analytiker på CSN.
Utökade kontroller och begränsade förskottsutbetalningar ska minska risken för felaktiga studiestödsutbetalningar till utlandsstuderande8.4.2024 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
CSN presenterar nu rapporten från regeringsuppdraget om att minska felaktiga utbetalningar för utlandsstuderande. Ökad kunskap hos studiemedelstagarna, begränsningar av förskottsutbetalningar och fortsatt utveckling av egna kontrollsystem beskrivs som några av åtgärderna.
Nästan 10 000 ansökningar för omställningsstudiestöd första dygnet2.4.2024 12:45:00 CEST | Pressmeddelande
Vid midnatt den 1 april öppnade ansökan för omställningsstudiestöd för studier under höstterminen 2024. Under det första dygnet skickades strax under 10 000 ansökningar in.
Ett år med omställningsstudiestödet – officiell statistik publicerad7.2.2024 09:03:56 CET | Pressmeddelande
Det första året med omställningsstudiestödet har passerat och nu finns officiell statistik för 2023 publicerad. Nästan 5 200 personer studerade med omställningsstudiestöd under förra året.
Skuldsanering påverkar återbetalningen av studieskulder positivt visar ny undersökning25.1.2024 08:28:18 CET | Pressmeddelande
Personer som genomgått skuldsanering betalar bättre på sina studieskulder, men risken för nya betalningsproblem är stor. Det visar en ny undersökning från CSN.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum