Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Arbetslösheten bland unga ökar: ”Fler riskerar att hamna i långvarigt utanförskap”

Dela
Statistik över unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011-2020, i procent.
Statistik över unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011-2020, i procent.

Arbetslösheten bland unga (16-24 år) steg från 2019 till 2020, från 8,4 till 11,4 procent. Andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar ökade från 5,1 till 6,3 procent under samma period.

Det visar ny statistik från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

- Vi befinner oss i en lågkonjunktur och en pandemi som kommer att påverka vårt samhälle många år framöver. Coronakrisen kan leda till att fler unga hamnar i en situation med ett långvarigt utanförskap, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Myndigheten samlar statistik och information på ungidag.se för att kunna följa ungas levnadsvillkor i Sverige. Här finns statistik om arbete och boende, ekonomisk och social utsatthet, fysisk och psykisk hälsa, fritid, inflytande, representation och utbildning. Statistiken kommer bland annat från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Folkhälsomyndigheten.

Nu presenterar MUCF färsk statistik om unga arbetslösa. Den visar bland annat att:

  • Andelen unga (16–24 år) som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd minskade mellan 2011 och 2019, från 18,1 procent till 8,4 procent. Under 2020 ökade andelen unga arbetslösa till 11,4 procent. Andelen är större bland killar än tjejer.
  • Andelen unga som varit utan arbete i mer än tre månader ökade mellan 2019 och 2020, från 5,1 procent till 6,3 procent. En större andel bland killar än bland tjejer har varit arbetslösa i mer än tre månader under åren 2011 till 2020.
  • Andelen unga som gått till arbete eller utbildning efter att de deltagit i program med aktivitetsstöd (personer som deltar i olika arbetsmarknadspolitiska program hos Arbetsförmedlingen) minskade mellan 2011 och 2019, från 59,3 procent till 45,1 procent. Det beror sannolikt på en rad åtgärder, bland annat har utbildningsplatserna ökat och fler unga arbetslösa börjar studera.

Det finns fortsatt flera stora skillnader mellan olika grupper som MUCF följer på ungidag.se, exempelvis mellan killar och tjejer och unga som är födda i Sverige eller utomlands. På ungidag.se kan du se olika grupper och skillnader mellan län och kommuner.

Viktigt bryta utanförskap

Nyligen presenterade MUCF rapporten "Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar” där myndigheten har följt 70 000 som var utanför arbete och studier år2004 till att de fyllt 29 år. Rapporten visar att unga som hoppar av gymnasiet, lever med psykisk ohälsa, sjukdom eller en funktionsnedsättning löper störst risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden. Unga män med svensk bakgrund har störst chans att få ett arbete, unga kvinnor med utländsk bakgrund har det svårast.

En av de vanligaste och mest lyckade åtgärderna för att bryta ungas utanförskap är praktik på företag och arbetsplatsträning. Coronakrisen gör att dessa möjligheter försvinner i flera kommuner.

-  Lågkonjunkturen som Sverige kom in i efter finanskrisen 2008 visade hur viktigt det är att rikta insatser och vidta åtgärder för att unga ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det leder till besparingar för samhället på lång sikt och det minskar de ungas personliga lidande och ekonomiska utsatthet, säger Lena Nyberg.

- För att lyckas behövs mer samverkan mellan ansvariga myndigheter och mer långsiktiga bidrag till insatser för ungas etablering i arbets- och samhällslivet.

150 000 utan arbete eller studier

I dag finns närmare 150 000 unga som varken arbetar eller studerar (uvas) i Sverige. Andelen uvas har varit i stort sett konstant sedan mätningarna började år 2007, mellan cirka 140 000 och 170 000 individer.

En av fyra av de 16-19-åringar som lämnade uvas-gruppen för arbete eller sysselsättning mellan åren 2004-2007 hamnade under lågkonjunkturen 2008 åter utanför arbete och studier. Drygt hälften av 16-19-åringarna i 2004 års uvas-grupp var utan arbete och studier när de fyllde 29 år, för 20-24 åringarna var det drygt en av tre.

På mucf.se finns statistik över utvecklingen för uvas under åren 2007–2018 uppdelade på kommun, län och för hela riket.

Länk till statistik över uvas (åren 2007–2018 uppdelade på kommun, län och för hela riket) på mucf.se

Läs rapporten "Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar"

SR Ekot, 2 december, ”Unga i utanförskap riskerar bli kvar i åratal - Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio

Länk till pressmeddelande: Ny MUCF-rapport: "Oroande att många unga är i utanförskap under lång tid"

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Statistik över unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011-2020, i procent.
Statistik över unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011-2020, i procent.
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Stora skillnader mellan ungas samhällsengagemang: ”Viktigt att unga får möjlighet och vågar att engagera sig”25.11.2021 06:30:00 CET | Pressmeddelande

Majoriteten av unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har också ökat något över tid, framförallt bland unga tjejer. Varannan ung arbetar ideellt. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Det är glädjande att vi har en engagerad ungdomsgeneration som vet vad de tycker i olika sakfrågor. Men det är oroande att det finns stora skillnader i engagemang mellan olika grupper av unga och att unga avstår från att engagera sig av rädsla för hot och hat. Många unga saknar också ingångar till att engagera sig partipolitiskt, exempelvis då flera skolor inte tillåter besök av de politiska ungdomsförbunden, säger generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten tar varje år fram en rapport om ungas levnadsvillkor, i år med fokus på ungas samhällsengagemang. Rapporten ”Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” är en del av uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken. Den presenteras i dag, den

MUCF-dagarna 2021: Hot, hat och digitalisering – hur påverkas civilsamhället?24.11.2021 06:10:00 CET | Pressmeddelande

I dag, 24 november, sätts utmaningar och möjligheter för civilsamhällets organisationer i fokus på årets "MUCF-dagar". Vilka konsekvenser får hot och hat för deras möjlighet att verka i det demokratiska samtalet? Hur påverkas de av den ökande digitaliseringen? Deltar gör bland andra Ylva Saarinen, utredare, Audrey Lebioda från organisationen #Jagärhär, Björn Appelgren från organisationen Internetstiftelsen, Marcin de Kaminski, från människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, Oscar Björkenfeldt, forskare vid Lunds universitet och Hannah Kroksson, generalsekreterare på LSU. Det är i år andra gången som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, arrangerar ”MUCF-dagarna”. Konferensen pågår 23 -25 november och de två första dagarna sker helt digitalt, dag tre finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och

MUCF-dagarna 2021: Ekonomisk kalkyl kan visa samhällsvärdet av bra fritid för unga23.11.2021 06:10:00 CET | Pressmeddelande

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga? Det är några av frågorna som sätts i fokus när "MUCF-dagarna 2021" startar i dag, den 23 november. Deltar gör bland andra nationalekonomen Ingvar Nilsson, kriminologen Camila Salazar Atias och Johanna Salama, grundare av den ideella organisationen FreeZone Sweden. Det är i år andra gången som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, arrangerar ”MUCF-dagarna”. Konferensen pågår 23 -25 novemberoch de två första dagarna sker helt digitalt, dag tre finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. Tar fram ekonomisk kalkyl Nationalekonomen Ingvar Nilsson har i flera år forskat om utanförskapets pris, både för samhället och för individer. Ingvar Nilsson

Tre dagar om unga och civilsamhället: ”Viktig ny kunskap om villkoren för samhällsengagemang”19.11.2021 14:54:01 CET | Pressmeddelande

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Vad betyder den ökande digitaliseringen för civilsamhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga? Det är några av de frågor som sätts i fokus på ”MUCF-dagarna” den 23 - 25 november. - Vi kommer att få ta del av ny kunskap som är både spännande och oroande, bland annat så presenterar vi en ny rapport om ungas intresse för samhällsfrågor och engagemang i politik, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. De två första dagarna av konferensen sker helt digitalt men under den avslutande dagen finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. De tre dagarna har olika teman: Ungas fritid, Ett förändrat landskap för civilsamhället och Ungas samhällsengagem

Stora utmaningar för socialt särskilt utsatta under pandemin: ”Risk att kvinnor hamnar i prostitution igen”17.11.2021 07:30:00 CET | Pressmeddelande

När stora delar av samhället stängde ner på grund av pandemin var Convictus och Talita några av få organisationer som höll dörrarna öppna för exempelvis hemlösa, missbrukare och prostituerade. Det var möjligt tack vare det statsbidrag som regeringen beslutat om till civilsamhällets organisationer som hjälper människor i socialt särskilt utsatta situationer. - Det är inte så att prostitution har försvunnit under pandemin snarare tvärtom, fler kvinnor har kontaktat oss än vanligt. Kvinnor som vi hjälpte för flera år sedan riskerar att hamna i prostitutionigen under pandemin, säger Anna Sander som grundade Talita för mer än tjugo år sedan. I april 2021 fördelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, cirka 58 miljoner kronor i statsbidrag till 18 organisationer som hjälper människor i socialt särskilt utsatta situationer under pandemin. I september fördelades ytterligare drygt 85 miljoner kronor till 29 organisationer. Den första omgången av det här riktade statsbidraget

Årets Kunskapskonferens: Fokus på civilsamhällets roll för lokal utveckling25.10.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

På torsdag, 28 oktober, samlas ledande forskare och andra experter för att diskutera civilsamhällets roll och villkor. Kunskapskonferensen arrangeras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tillsammans med Ideell Arena, Vetenskapsrådet och Sveriges kommuner och regioner (SKR). - Demokratin bygger på människors samhällsengagemang och civilsamhället är en grundsten i det arbetet. Civilsamhället värnar om människors lika värde och villkor, det ger människor en röst, oberoende av bakgrund och bostadsort. För att kunna bidra i samhällsutvecklingen och möta nya behov behöver civilsamhället goda förutsättningar, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. Den nationella Kunskapskonferensen arrangeras i år för åttonde gången. Flera av Sveriges ledande namn inom forskning om civilsamhället deltar och presenterar aktuell forskning. Kunskapskonferensen hålls i år digitalt och temat är ”Civilsamhällets roll i den lokala platsens hållbara utveckling”. Hittills är 250 personer an

Tre forskare får dela på tre miljoner kronor för forskningsprojekt om civilsamhället22.10.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, bjuder på regeringens uppdrag in forskare att ansöka om finansiering av studier som rör det civila samhället. I årets ansökningsrunda hade MUCF tre miljoner kronor att fördela. - Syftet med bidraget är att öka kunskapen om det civila samhällets utveckling, organisering och samspel med resten av samhället, säger generaldirektör Lena Nyberg. I år har MUCF valt att prioritera ett antal områden och frågor. Det handlar bland annat om forskning om hur styrning och krav från externa aktörer påverkar civilsamhället och hur civilsamhällets aktörer kan ha dialog med det offentliga på lokal och regional nivå. Andra viktiga frågor som MUCF prioriterat är hur, i vilka former och för vilka syften som människor organiserar sig idag. En annan viktig fråga är hur digitalisering påverkar organisering. - Det behövs mer forskning om det civila samhället. Vi behöver även mer kunskap om vilka personer eller grupper som inte deltar i det civila samhäll

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum