Arbetslösheten bland unga ökar: ”Fler riskerar att hamna i långvarigt utanförskap”
Arbetslösheten bland unga (16-24 år) steg från 2019 till 2020, från 8,4 till 11,4 procent. Andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar ökade från 5,1 till 6,3 procent under samma period.
Det visar ny statistik från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
- Vi befinner oss i en lågkonjunktur och en pandemi som kommer att påverka vårt samhälle många år framöver. Coronakrisen kan leda till att fler unga hamnar i en situation med ett långvarigt utanförskap, säger generaldirektör Lena Nyberg.
Myndigheten samlar statistik och information på ungidag.se för att kunna följa ungas levnadsvillkor i Sverige. Här finns statistik om arbete och boende, ekonomisk och social utsatthet, fysisk och psykisk hälsa, fritid, inflytande, representation och utbildning. Statistiken kommer bland annat från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Folkhälsomyndigheten.
Nu presenterar MUCF färsk statistik om unga arbetslösa. Den visar bland annat att:
- Andelen unga (16–24 år) som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd minskade mellan 2011 och 2019, från 18,1 procent till 8,4 procent. Under 2020 ökade andelen unga arbetslösa till 11,4 procent. Andelen är större bland killar än tjejer.
- Andelen unga som varit utan arbete i mer än tre månader ökade mellan 2019 och 2020, från 5,1 procent till 6,3 procent. En större andel bland killar än bland tjejer har varit arbetslösa i mer än tre månader under åren 2011 till 2020.
- Andelen unga som gått till arbete eller utbildning efter att de deltagit i program med aktivitetsstöd (personer som deltar i olika arbetsmarknadspolitiska program hos Arbetsförmedlingen) minskade mellan 2011 och 2019, från 59,3 procent till 45,1 procent. Det beror sannolikt på en rad åtgärder, bland annat har utbildningsplatserna ökat och fler unga arbetslösa börjar studera.
Det finns fortsatt flera stora skillnader mellan olika grupper som MUCF följer på ungidag.se, exempelvis mellan killar och tjejer och unga som är födda i Sverige eller utomlands. På ungidag.se kan du se olika grupper och skillnader mellan län och kommuner.
Viktigt bryta utanförskap
Nyligen presenterade MUCF rapporten "Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar” där myndigheten har följt 70 000 som var utanför arbete och studier år2004 till att de fyllt 29 år. Rapporten visar att unga som hoppar av gymnasiet, lever med psykisk ohälsa, sjukdom eller en funktionsnedsättning löper störst risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden. Unga män med svensk bakgrund har störst chans att få ett arbete, unga kvinnor med utländsk bakgrund har det svårast.
En av de vanligaste och mest lyckade åtgärderna för att bryta ungas utanförskap är praktik på företag och arbetsplatsträning. Coronakrisen gör att dessa möjligheter försvinner i flera kommuner.
- Lågkonjunkturen som Sverige kom in i efter finanskrisen 2008 visade hur viktigt det är att rikta insatser och vidta åtgärder för att unga ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det leder till besparingar för samhället på lång sikt och det minskar de ungas personliga lidande och ekonomiska utsatthet, säger Lena Nyberg.
- För att lyckas behövs mer samverkan mellan ansvariga myndigheter och mer långsiktiga bidrag till insatser för ungas etablering i arbets- och samhällslivet.
150 000 utan arbete eller studier
I dag finns närmare 150 000 unga som varken arbetar eller studerar (uvas) i Sverige. Andelen uvas har varit i stort sett konstant sedan mätningarna började år 2007, mellan cirka 140 000 och 170 000 individer.
En av fyra av de 16-19-åringar som lämnade uvas-gruppen för arbete eller sysselsättning mellan åren 2004-2007 hamnade under lågkonjunkturen 2008 åter utanför arbete och studier. Drygt hälften av 16-19-åringarna i 2004 års uvas-grupp var utan arbete och studier när de fyllde 29 år, för 20-24 åringarna var det drygt en av tre.
På mucf.se finns statistik över utvecklingen för uvas under åren 2007–2018 uppdelade på kommun, län och för hela riket.
SR Ekot, 2 december, ”Unga i utanförskap riskerar bli kvar i åratal - Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio”
Länk till pressmeddelande: Ny MUCF-rapport: "Oroande att många unga är i utanförskap under lång tid"
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:010 1601020press@mucf.seBilder
Om
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorLiedbergsgatan 4
352 30 Växjö
010 160 10 00https://www.mucf.se/
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.
Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi
Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse
MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande
I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att
10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande
10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande
MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget” 28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum