Åklagarmyndigheten

Åtal för folkrättsbrott i Iran

Dela

I dag, tisdag den 27 juli 2021 har åtal väckts mot en iransk medborgare för dels folkrättsbrott, grovt brott, dels mord begångna i Iran 1988. Kammaråklagarna Kristina Lindhoff Carleson och Martina Winslow är tillgängliga på telefon i eftermiddag.

Åtalspunkt 1 – folkrättsbrott, grovt brott

1981–1988 pågick en internationell väpnad konflikt mellan Iran och Irak. I den avslutande fasen av den väpnade konflikten attackerades Iran vid flera tillfällen, bland annat den 26 juli 1988, av en väpnad gren av den politiska organisationen Iranska Folkets Mujahedin.

Irans dåvarande högste ledare, Ayatollah Khomeini, utfärdade kort därefter en order om att alla fångar i iranska fängelser som sympatiserade med Mujahedin och som var lojala i sin övertygelse skulle avrättas. Med anledning av ordern avrättades ett mycket stort antal av dessa fångar mellan den 30 juli och 16 augusti 1988 i fängelset Gohardasht i Karaj i Iran.

Den åtalade personen var, enligt åklagarna, vid den här tiden assistent till den biträdande åklagaren i fängelset i Gohardasht. Enligt åtalet har han, tillsammans med andra gärningspersoner i fängelset, deltagit i massavrättningarna och misstänks för att uppsåtligen ha berövat livet av ett mycket stort antal fångar som sympatiserade med Mujahedin samt att han utsatt fångar för ett svårt lidande som enligt åklagarna är att bedöma som tortyr och omänsklig behandling.

Enligt åtalet var Mujahedin delaktig i den internationella väpnade konflikten mellan Iran och Irak. Mujahedins attacker utgick från irakiskt territorium och skedde i samarbete med den irakiska armén. Åklagarna menar också att det fanns ett samband mellan den väpnade konflikten och massavrättningarnas varför denna gärning bedömts utgöra folkrättsbrott, grovt brott.

Åtalspunkt 2 – mord

Ledningen i Iran beslutade därefter någon gång före den 27 augusti 1988 att även andra politiska fångar i iranska fängelser, som sympatiserade med olika vänstergrupper och som ansågs ha avsagt sig sin islamiska tro, skulle avrättas. Ett mycket stort antal av dessa fångar avrättades därefter under perioden 27 augusti – 6 september 1988 i fängelset Gohardasht i Karaj i Iran.

Åtalet omfattar också att den misstänkte, tillsammans med andra gärningsmän under denna period, har berövat livet av ett mycket stort antal fångar som sympatiserade med andra vänstergrupperoch som ansågs ha avsagt sig sin islamiska tro. Dessa gärningar har inte bedömts ha samband med den väpnade konflikten och då brott mot mänskligheten inte kriminaliserades i Sverige förrän den 1 juli 2014 har dessa gärningar rubricerats som mord.

– Folkrättsbrott, eller krigsbrott som det också kallas, är ett av de allra grövsta brotten, både sett internationellt och i den svenska lagstiftningen. Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson.

– Den omfattande polisutredningen som lett fram till detta åtal är en viktig signal att även om brott har begåtts utanför Sveriges gränser och många år tillbaka i tiden, så kan denna typ av misstankar lagföras i Sverige, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson.

– Brott mot mänskligheten blev en del av den svenska brottsbalken först den 1 juli 2014 varför vi i åtalet inte har kunnat använda oss av den rubriceringen då de åtalade gärningarna ägde rum innan dess. Åtalet avser därför rubriceringarna folkrättsbrott, grovt brott och mord, klargör Kristina Lindhoff Carleson.

Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 15255-19.

Målsäganden, vittnen och sakkunniga från olika delar av världen kommer att höras under förhandlingen som beräknas pågå från och med den 10 augusti 2021 till och med april 2022.

Kontakt

Kammaråklagarna är tillgängliga för korta kommentarer i dag kl. 13–15 på telefon.

Kristina Lindhoff Carleson, 010-562 54 31

Martina Winslow, 010-562 54 21


Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Nyckelord

Om

Åklagarmyndigheten
Åklagarmyndigheten



https://www.aklagare.se/

Åklagaren utgör en viktig länk i rättskedjan – polis, åklagare, domstol och kriminalvård. Det är åklagaren som inom lagens ram avgör om åtal ska väckas. Det är också åklagaren som leder förundersökningen och för statens talan i domstolen. Åklagarmyndigheten ska bidra till att brottsligheten minskar och människors trygghet ökar genom att se till att de som begår brott ställs till ansvar för sina handlingar och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Följ Åklagarmyndigheten

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Åklagarmyndigheten

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum