Även Sverige bör gå från ord till handling och bana väg för ny kärnkraft

Energisystemen i norra Europa är pressade redan idag. Inte minst till följd av höga naturgaspriser, ett stort beroende av rysk naturgas som länderna behöver frigöra sig ifrån samt en ökande andel variabel produktion i elmixen. Framöver finns omfattande planer på elektrifiering inom framför allt transportsektorn och industrin, vilket leder till ett kraftigt ökat elbehov. För svensk del bedöms elbehovet fördubblas inom 25 år.

– Svensk industri är redan idag mer klimatsmart, med betydligt lägre CO2-utsläpp per producerad enhet, än industrin i de flesta andra länder – till stor del tack vare Sveriges fossilfria elproduktion. Vi har nu goda förutsättningar att bli världsledande i den gröna omställningen, men för att framtidsinvesteringarna verkligen ska genomföras krävs tilltro till elsystemet, säger Miriam Munnich Vass som är ansvarig för Energi- och klimatfrågor på Teknikföretagen.

Mot bakgrund av elförsörjningens betydelse har Teknikföretagen tagit fram en omvärldsanalys av energipolitiken i norra Europa. De länder som ingår är Storbritannien, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike, Polen och Belgien.

Flera grannländer arbetar betydligt mera bestämt med att bana väg för ny fossilfri kraftproduktion än vad Sverige gör, enligt analysen. Satsningar på havsbaserad vindkraft är, i likhet med i Sverige, en tydlig trend i alla studerade länder. Det som sticker ut är hur andra länder, till skillnad från Sverige, skapar verkliga förutsättningar även för ny kärnkraft. Främst den nya tekniken med små modulära reaktorer (SMR) och fjärde generationens reaktorer är på frammarsch, medan den konventionella kärnkraftens roll är mera osäker. Betydande forsknings- och utvecklingssatsningar på SMR-tekniken sker i bland annat Storbritannien, Frankrike, Belgien och Polen. I Storbritannien och Frankrike finns även olika varianter av kapacitetsmarknader som komplement till de traditionella EnergyOnly-marknaderna. Det innebär att producenterna får ersättning för planerbar kapacitet oavsett om den används eller ej, vilket underlättar för investeringar i kärnkraft. Dessutom anpassas regelverk i flera länder för att bana väg för den nya tekniken. Storbritannien förefaller arbeta mest ambitiöst av länderna i norra Europa.

– Sverige bör nu gå från ord till handling och även bejaka ny teknik även inom kärnkraftsområdet. Det innebär bland annat att antals- och platsbegränsningarna för kärnreaktorer behöver tas bort samt att Strålsäkerhetsmyndighetens taxor och tillsynsmodell måste uppdateras eftersom SMR-tekniken innebär att det behövs fler standardiserade reaktorer för att få samma effekt som i dagens större reaktorer, säger Robert Tenselius, ekonom och energiexpert på Teknikföretagen.

Alla fossilfria kraftslag bör ges förutsättningar för att bidra till ett fördubblat elsystem enligt Teknikföretagen. Det behöver inte göras ett val mellan kärnkraft och vindkraft, vilket debatten lätt kan få en att tro. I stället krävs balans mellan resurser som är väderberoende-, planerbara respektive reglerbara/flexibla. I fokus bör därtill vara en låg totalkostnad för elsystemet samt ett teknikneutralt förhållningssätt. Det sistnämna inte minst för att bana väg för energilagring och annan ny teknik.

Generellt krävs undanröjande av olika former av hinder och osäkerheter för att nödvändiga investeringar inom elproduktion, elnät och moderna tekniska lösningar ska komma på plats. Dessa hinder och osäkerheter varierar kraftslagen och investeringarna emellan, men genomgående är att tillståndsprocesserna behöver bli mer effektiva, förutsebara och rättssäkra för den som vill genomföra en investering. Politisk långsiktighet krävs därför på ett helt annat sätt än vad som är fallet idag.

Säkerställandet av en robust och fossilfri elförsörjning där elen finns tillgänglig där och när den behövs till konkurrenskraftiga och rimligt stabila priser är en ödesfråga för den elintensiva industrin och för att den gröna omställningen ska kunna förverkligas.

Genom att lyfta blicken och ta lärdom av positiva exempel från våra grannländer i norra Europa kan förhoppningsvis även Sverige lättare hantera de stora utmaningarna som finns på elområdet och samtidigt bidra till att Europa kan frigöra sig från beroendet av rysk naturgas. Produkter och tjänster från teknikindustrin kan i sammanhanget i många fall bidra med lösningar – såväl på kort som lång sikt.