Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska
Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

- Havandeskapsförgiftning och tillväxthämning hos fostret har likartade bakgrundsmekanismer som inte är helt kartlagda. Komplikationerna har många gemensamma riskfaktorer och de har båda en stark koppling till dålig anläggning av moderkakan, så kallad placentation. Varför vissa kvinnor får endast havandeskapsförgiftning, vissa endast tillväxthämning och andra får båda komplikationerna är idag en gåta, säger Anna-Karin Wikström, överläkare och professor på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
I studien ska forskarna skapa en biobank med data, kliniska undersökningar och biologiska prover för att studera detta närmare.
- Vid havandeskapsförgiftning kan kvinnans hjärna påverkas och i värsta fall kan hon få kramper. Vissa kvinnor beskriver sämre minne efter sjukdomen. Kvinnans hjärna är dock bristfälligt undersökt i studier och därför har vi ett särskilt fokus på detta. En hypotes är att mammans hjärna och minne påverkas och att denna påverkan delvis består ett år efter förlossning, förklarar Anna-Karin Wikström.
Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) är en komplikation under graviditeten som drabbar cirka tre av hundra gravida. Vid sjukdomen utvecklar kvinnan högt blodtryck samtidigt som andra organ i kroppen påverkas, vanligen njurarna vilket leder till äggvita (protein) i urinen. De flesta som får en lättare form av sjukdom, men för vissa kan följden bli att kvinnan får extremt högt blodtryck, svikt i många organ och att barnet växer dåligt. Den enda ”boten” vid havandeskapsförgiftning är förlossning, varför det händer att barnet måste förlösas i förtid. Fetma är en känd riskfaktor för havandeskapsförgiftning och andra komplikationer under graviditet. Därför är man inom mödravård och obstetrik/förlossningsvård extra observant på kvinnor med högt BMI (framförallt 30 eller mer).
I den aktuella studien, UPMOST- Uppsala Pregnancy coMplicatiOn STudy, undersöker forskarna hjärnan hos gravida kvinnor med havandeskapsförgiftning. Detta görs med hjälp av MR-kamera och så kallad transkraniell doppler (TCD) för att bland annat mäta blodflöde hos kvinnor med havandeskapsförgiftning. Det är en metod som framförallt används för att upptäcka förändringar i hjärnans blodflöde.
- Vi gör också tester för att mäta koncentrationsförmåga och minne. Vi samlar biologiska prover, bland annat från blod och placenta, från kvinnor med havandeskapsförgiftning, men också på de kvinnor som drabbats av tillväxthämning, utan att kvinnan har samtidig havandeskapsförgiftning. Ett år efter förlossningen görs en uppföljning av de undersökningar som deltagaren gjort när hon gick med i studien, berättar Amanda Dackell, forskningssjuksköterska inom studien.
Studien beräknas pågå fram till 2023. Målet är att inkludera 140 kvinnor med havandeskapsförgiftning och 70 med tillväxthämning. Studien görs i samarbete med Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som inkluderar kvinnor på samma sätt. Dessutom ingår friska gravida kvinnor i en kontrollgrupp. Studien har ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet och Hjärnfonden.
- Vår förhoppning är att resultaten kan leda till ett bättre omhändertagande av kvinnor med havandeskapsförgiftning och/eller tillväxthämning, avrundar Amanda Dackell.
För mer information/intervju om forskningsstudien, kontakta:
Anna-Karin Wikström, överläkare och professor på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-617 40 35 eller 076-266 94 38
e-post: Anna-Karin.Wikstrom@kbh.uu.se
Information för studiedeltagare:
Amanda Dackell, forskningssjuksköterska på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-617 50 08 eller 073-094 62 35, e-post: amanda.dackell@akademiska.se
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Studie visar: Vart femte barn med inflammatorisk ledsjukdom drabbas av ögoninflammation28.6.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Mer än vart femte barn med inflammatorisk ledsjukdom drabbas av reumatisk ögoninflammation med stor risk för ögonkomplikationer. Det visar en stor nordisk multicenterstudie där den svenska delen leds från Akademiska sjukhuset.
Akademiska först i Sverige med HIPEC behandling vid spridd äggstockscancer22.6.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset är först i Sverige med varm cytostatika i buken, eller hyperterm intraperitoneal cytostatika, HIPEC, som behandling vid spridd äggstockscancer. Behandlingen utförs inom ramen för en internationell studie där man jämför överlevnaden efter enbart kirurgi som första behandling eller en kombination med HIPEC.
Nytt precisionsmedicinskt centrum i Uppsala banar väg för mer träffsäker diagnostik och behandling21.6.2022 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
Precisionsmedicin vinner terräng inom den högspecialiserade vården. Genom utökad användning av avancerad gensekvensering blir diagnostiken mer träffsäker samtidigt som behandlingar kan anpassas mer individuellt vid exempelvis cancer, diabetes och hjärtsjukdom. För att kraftsamla och erbjuda mer avancerad vård har Region Uppsala/Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet inlett ett samarbete inom Precisionsmedicinskt centrum i Uppsala, PMCU, som invigs tisdagen den 21 juni.
Utökat samarbete med kommuner ska stärka stödet till personer med samsjuklighet20.6.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa, men även somatisk. Enligt en ny kartläggning söker personermed samsjuklighet i stor utsträckning vård på olika akutmottagningar i länet. Efter sommaren startar specialistpsykiatrin vid Akademiska sjukhuset två pilotprojekt tillsammans med Enköpings och Tierps kommuner för att förbättra samverkan och erbjuda mer synkat stöd.
Akademiska en av pionjärerna på att ansöka om läkemedelsprövning i ny EU-portal9.6.2022 12:54:29 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala är en av de första i Sverige med att registrera en klinisk läkemedelsprövning i EUs nya portal CTIS. Syftet med portalen är att underlätta för den som vill genomföra en klinisk prövning i ett eller flera EU-länder.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum