Akademiska sjukhuset

Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska

Dela

Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får gravditetskomplikationer såsom havandeskapsförgifning och tillväxthämning hos fostret. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet. (Genrebild från Pixabay)
I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får gravditetskomplikationer såsom havandeskapsförgifning och tillväxthämning hos fostret. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet. (Genrebild från Pixabay)

 - Havandeskapsförgiftning och tillväxthämning hos fostret har likartade bakgrundsmekanismer som inte är helt kartlagda. Komplikationerna har många gemensamma riskfaktorer och de har båda en stark koppling till dålig anläggning av moderkakan, så kallad placentation. Varför vissa kvinnor får endast havandeskapsförgiftning, vissa endast tillväxthämning och andra får båda komplikationerna är idag en gåta, säger Anna-Karin Wikström, överläkare och professor på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

I studien ska forskarna skapa en biobank med data, kliniska undersökningar och biologiska prover för att studera detta närmare.

- Vid havandeskapsförgiftning kan kvinnans hjärna påverkas och i värsta fall kan hon få kramper. Vissa kvinnor beskriver sämre minne efter sjukdomen. Kvinnans hjärna är dock bristfälligt undersökt i studier och därför har vi ett särskilt fokus på detta. En hypotes är att mammans hjärna och minne påverkas och att denna påverkan delvis består ett år efter förlossning, förklarar Anna-Karin Wikström.

Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) är en komplikation under graviditeten som drabbar cirka tre av hundra gravida. Vid sjukdomen utvecklar kvinnan högt blodtryck samtidigt som andra organ i kroppen påverkas, vanligen njurarna vilket leder till äggvita (protein) i urinen. De flesta som får en lättare form av sjukdom, men för vissa kan följden bli att kvinnan får extremt högt blodtryck, svikt i många organ och att barnet växer dåligt. Den enda ”boten” vid havandeskapsförgiftning är förlossning, varför det händer att barnet måste förlösas i förtid. Fetma är en känd riskfaktor för havandeskapsförgiftning och andra komplikationer under graviditet. Därför är man inom mödravård och obstetrik/förlossningsvård extra observant på kvinnor med högt BMI (framförallt 30 eller mer).

I den aktuella studien, UPMOST- Uppsala Pregnancy coMplicatiOn STudy, undersöker forskarna hjärnan hos gravida kvinnor med havandeskapsförgiftning. Detta görs med hjälp av MR-kamera och så kallad transkraniell doppler (TCD) för att bland annat mäta blodflöde hos kvinnor med havandeskapsförgiftning. Det är en metod som framförallt används för att upptäcka förändringar i hjärnans blodflöde.

- Vi gör också tester för att mäta koncentrationsförmåga och minne. Vi samlar biologiska prover, bland annat från blod och placenta, från kvinnor med havandeskapsförgiftning, men också på de kvinnor som drabbats av tillväxthämning, utan att kvinnan har samtidig havandeskapsförgiftning. Ett år efter förlossningen görs en uppföljning av de undersökningar som deltagaren gjort när hon gick med i studien, berättar Amanda Dackell, forskningssjuksköterska inom studien.

Studien beräknas pågå fram till 2023. Målet är att inkludera 140 kvinnor med havandeskapsförgiftning och 70 med tillväxthämning. Studien görs i samarbete med Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som inkluderar kvinnor på samma sätt. Dessutom ingår friska gravida kvinnor i en kontrollgrupp. Studien har ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet och Hjärnfonden.

- Vår förhoppning är att resultaten kan leda till ett bättre omhändertagande av kvinnor med havandeskapsförgiftning och/eller tillväxthämning, avrundar Amanda Dackell.



För mer information/intervju om forskningsstudien, kontakta:

Anna-Karin Wikström, överläkare och professor på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-617 40 35 eller 076-266 94 38
e-post: Anna-Karin.Wikstrom@kbh.uu.se

Information för studiedeltagare:

Amanda Dackell, forskningssjuksköterska på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-617 50 08 eller 073-094 62 35, e-post: amanda.dackell@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får gravditetskomplikationer såsom havandeskapsförgifning och tillväxthämning hos fostret. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet. (Genrebild från Pixabay)
I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får gravditetskomplikationer såsom havandeskapsförgifning och tillväxthämning hos fostret. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet. (Genrebild från Pixabay)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie24.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning18.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.

Hjärnan kan spela en nyckelroll för positiva diabeteseffekter efter överviktskirurgi12.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum