Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska

 - Havandeskapsförgiftning och tillväxthämning hos fostret har likartade bakgrundsmekanismer som inte är helt kartlagda. Komplikationerna har många gemensamma riskfaktorer och de har båda en stark koppling till dålig anläggning av moderkakan, så kallad placentation. Varför vissa kvinnor får endast havandeskapsförgiftning, vissa endast tillväxthämning och andra får båda komplikationerna är idag en gåta, säger Anna-Karin Wikström, överläkare och professor på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

I studien ska forskarna skapa en biobank med data, kliniska undersökningar och biologiska prover för att studera detta närmare.

- Vid havandeskapsförgiftning kan kvinnans hjärna påverkas och i värsta fall kan hon få kramper. Vissa kvinnor beskriver sämre minne efter sjukdomen. Kvinnans hjärna är dock bristfälligt undersökt i studier och därför har vi ett särskilt fokus på detta. En hypotes är att mammans hjärna och minne påverkas och att denna påverkan delvis består ett år efter förlossning, förklarar Anna-Karin Wikström.

Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) är en komplikation under graviditeten som drabbar cirka tre av hundra gravida. Vid sjukdomen utvecklar kvinnan högt blodtryck samtidigt som andra organ i kroppen påverkas, vanligen njurarna vilket leder till äggvita (protein) i urinen. De flesta som får en lättare form av sjukdom, men för vissa kan följden bli att kvinnan får extremt högt blodtryck, svikt i många organ och att barnet växer dåligt. Den enda ”boten” vid havandeskapsförgiftning är förlossning, varför det händer att barnet måste förlösas i förtid. Fetma är en känd riskfaktor för havandeskapsförgiftning och andra komplikationer under graviditet. Därför är man inom mödravård och obstetrik/förlossningsvård extra observant på kvinnor med högt BMI (framförallt 30 eller mer).

I den aktuella studien, UPMOST- Uppsala Pregnancy coMplicatiOn STudy, undersöker forskarna hjärnan hos gravida kvinnor med havandeskapsförgiftning. Detta görs med hjälp av MR-kamera och så kallad transkraniell doppler (TCD) för att bland annat mäta blodflöde hos kvinnor med havandeskapsförgiftning. Det är en metod som framförallt används för att upptäcka förändringar i hjärnans blodflöde.

- Vi gör också tester för att mäta koncentrationsförmåga och minne. Vi samlar biologiska prover, bland annat från blod och placenta, från kvinnor med havandeskapsförgiftning, men också på de kvinnor som drabbats av tillväxthämning, utan att kvinnan har samtidig havandeskapsförgiftning. Ett år efter förlossningen görs en uppföljning av de undersökningar som deltagaren gjort när hon gick med i studien, berättar Amanda Dackell, forskningssjuksköterska inom studien.

Studien beräknas pågå fram till 2023. Målet är att inkludera 140 kvinnor med havandeskapsförgiftning och 70 med tillväxthämning. Studien görs i samarbete med Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som inkluderar kvinnor på samma sätt. Dessutom ingår friska gravida kvinnor i en kontrollgrupp. Studien har ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet och Hjärnfonden.

- Vår förhoppning är att resultaten kan leda till ett bättre omhändertagande av kvinnor med havandeskapsförgiftning och/eller tillväxthämning, avrundar Amanda Dackell.

För mer information/intervju om forskningsstudien, kontakta:

Anna-Karin Wikström, överläkare och professor på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-617 40 35 eller 076-266 94 38
e-post: Anna-Karin.Wikstrom@kbh.uu.se

Information för studiedeltagare:

Amanda Dackell, forskningssjuksköterska på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-617 50 08 eller 073-094 62 35, e-post: amanda.dackell@akademiska.se