Behörighet till gymnasiet nästan oförändrad
– Resultaten bekräftar vår bild av vad som behöver göras i svensk skola. Bristen på lärare, skolsegregationen och styrningen på lokal nivå är ödesfrågor som måste hanteras för att ännu fler elever ska lyckas i skolan, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Skillnaderna minskar mellan pojkar och flickor
Totalt gick drygt 112 000 elever ut årskurs 9 i våras. 84,3 procent av eleverna var behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Motsvarande siffra året innan var 84,4 procent. I våras var 85,8 procent av flickorna behöriga jämfört med 82,9 procent av pojkarna. Andelen behöriga flickor minskade med 0,8 procentenheter medan pojkarnas behörighet ökade med 0,5 procentenheter läsåret innan. Skillnaden mellan flickor och pojkar har minskat de senaste åren.
– I statistiken kan vi se att gapet mellan flickor och pojkar minskar. Pojkarnas behörighet till gymnasiet ökar medan flickornas minskar. Att könsskillnader minskar är något positivt, men det är förstås inte bra att flickornas resultat gått ner något, säger Peter Fredriksson.
Föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas migrationsbakgrund påverkar
92,8 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till gymnasieskolan jämfört med 75,7 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Behörigheten skiljer sig också åt beroende på migrationsbakgrund. Elever födda i Sverige är i större utsträckning behöriga jämfört med elever födda utomlands. Störst skillnad är det om eleverna har kommit till Sverige innan ordinarie skolstart jämfört med elever som kommit under skoltiden.
– Behörigheten till gymnasiet skiljer sig fortsatt mycket mellan olika elevgrupper. Bland annat har det stor betydelse vilken utbildningsbakgrund som elevens föräldrar har. Men skolans och undervisningens kvalitet har också stor betydelse. För att utjämna skillnaderna behöver skolan exempelvis snabbt sätta in olika former av stöd till elever i behov av det, säger Peter Fredriksson.
Högsta meritvärdet sedan den nya betygsskalan infördes
Betygen räknas om till ett meritvärde som eleven använder vid ansökan till gymnasieskolan. Meritvärdet räknas fram utifrån elevernas 16 bästa ämnesbetyg. Våren 2019 uppvisades det högsta meritvärdet sedan den nya betygsskalan infördes 2011. I år var det genomsnittliga meritvärdet 221,7 jämfört med 220,8 förra året. För elever som läser ett modernt språk som språkval baseras meritvärdet på 17 ämnen. Genomsnittet beräknat på 17 ämnen var i år 229,8 jämfört med 228,7 förra året. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som beräknar meritvärdet på 16 ämnen är 320 poäng och 340 poäng för elever som grundar meritvärdet på 17 ämnen.
Fakta om behörighet
Med behörighet till gymnasieskolan avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i minst åtta ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.
För frågor kontakta
För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00.
För frågor om statistiken kontakta Helena Svensson, undervisningsråd, 08-527 333 12 eller Anders Lundahl, undervisningsråd, 08-527 337 07.
Nyckelord
Dokument
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande
15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.
Påminnelse pressinbjudan: resultaten av PISA 20224.12.2023 11:41:11 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Pressinbjudan: resultaten av PISA 202228.11.2023 13:00:00 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande
Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.
Påminnelse pressinbjudan: Hur bra är svenska elevers kunskaper om demokrati och samhälle?27.11.2023 11:04:15 CET | Pressinbjudan
Hur står sig svenska åttondeklassares kunskaper om demokrati och samhälle i jämförelse med elever från andra länder? Hur är deras syn på demokrati, människors lika värde samt intresse för att delta i framtida val? Hur har elevers kunskaper, attityder och engagemang förändrats över tid? Svaren ges i den internationella undersökningen ICCS 2022.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum