Behörighet till gymnasiet nästan oförändrad

– Resultaten bekräftar vår bild av vad som behöver göras i svensk skola. Bristen på lärare, skolsegregationen och styrningen på lokal nivå är ödesfrågor som måste hanteras för att ännu fler elever ska lyckas i skolan, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Skillnaderna minskar mellan pojkar och flickor

Totalt gick drygt 112 000 elever ut årskurs 9 i våras. 84,3 procent av eleverna var behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Motsvarande siffra året innan var 84,4 procent. I våras var 85,8 procent av flickorna behöriga jämfört med 82,9 procent av pojkarna. Andelen behöriga flickor minskade med 0,8 procentenheter medan pojkarnas behörighet ökade med 0,5 procentenheter läsåret innan. Skillnaden mellan flickor och pojkar har minskat de senaste åren.

– I statistiken kan vi se att gapet mellan flickor och pojkar minskar. Pojkarnas behörighet till gymnasiet ökar medan flickornas minskar. Att könsskillnader minskar är något positivt, men det är förstås inte bra att flickornas resultat gått ner något, säger Peter Fredriksson.

Föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas migrationsbakgrund påverkar

92,8 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till gymnasieskolan jämfört med 75,7 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Behörigheten skiljer sig också åt beroende på migrationsbakgrund. Elever födda i Sverige är i större utsträckning behöriga jämfört med elever födda utomlands. Störst skillnad är det om eleverna har kommit till Sverige innan ordinarie skolstart jämfört med elever som kommit under skoltiden.

– Behörigheten till gymnasiet skiljer sig fortsatt mycket mellan olika elevgrupper. Bland annat har det stor betydelse vilken utbildningsbakgrund som elevens föräldrar har. Men skolans och undervisningens kvalitet har också stor betydelse. För att utjämna skillnaderna behöver skolan exempelvis snabbt sätta in olika former av stöd till elever i behov av det, säger Peter Fredriksson.

Högsta meritvärdet sedan den nya betygsskalan infördes

Betygen räknas om till ett meritvärde som eleven använder vid ansökan till gymnasieskolan. Meritvärdet räknas fram utifrån elevernas 16 bästa ämnesbetyg. Våren 2019 uppvisades det högsta meritvärdet sedan den nya betygsskalan infördes 2011. I år var det genomsnittliga meritvärdet 221,7 jämfört med 220,8 förra året. För elever som läser ett modernt språk som språkval baseras meritvärdet på 17 ämnen. Genomsnittet beräknat på 17 ämnen var i år 229,8 jämfört med 228,7 förra året. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som beräknar meritvärdet på 16 ämnen är 320 poäng och 340 poäng för elever som grundar meritvärdet på 17 ämnen.

Fakta om behörighet

Med behörighet till gymnasieskolan avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i minst åtta ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.

För frågor kontakta

För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00.

För frågor om statistiken kontakta Helena Svensson, undervisningsråd, 08-527 333 12 eller Anders Lundahl, undervisningsråd, 08-527 337 07.