VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Bussföraryrket särskilt utsatt under coronapandemin

Dela
Kollektivtrafik är en viktig funktion i samhället med hög prioritet när det gäller att upprätthålla verksamhet i kristider. Inställd kollektivtrafik skulle ge stora konsekvenser för samhället. VTI har genomfört en studie om bussförares upplevelser i samband med pandemin och hur deras arbetsmiljö påverkades, vilka bedömningar och avvägningar som gjordes för att minska risken att förare skulle bli smittade.
Foto: Hejdlösa bilder/VTI
Foto: Hejdlösa bilder/VTI

Bussförare är ett yrke med stort ansvar och vars utförande påverkar mångas säkerhet och mobilitet, men med en låg yrkesstatus.

I rapporten ”Covid-19-pandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik - Resultat under pågående pandemi” redogörs resultaten från en studie finansierad av AFA Försäkring där docent Anna Sjörs Dahlman, senior forskare Christina Stave, forskningsassistenterna My Weidel och Kristina Larsson samt forskningschef Anna Anund, samtliga på VTI, har undersökt hur arbetslivet, arbetsmiljön och hälsan hos bussförare har påverkats av pandemin och hur den skulle kunna påverkas av framtida pandemier. I studien är fokus på bussförare, men även regionala kollektivtrafikmyndighetens (RKM) och trafikföretagens erfarenheter ingår för att få en bred bild av förarnas situation.

Det stod klart tidigt under covid-19-pandemin att en fungerande kollektivtrafik är avgörande om samhällsviktiga funktioner, som till exempel sjukvården, ska kunna fungera. Samtidigt rapporterade Folkhälsomyndigheten att vissa yrkesgrupper hade ökad risk för smitta. Buss- och spårvagnsförare hade 4,3 gånger högre risk att insjukna i covid-19 jämfört med andra yrkesgrupper. Under pandemin var kollektivtrafiken i största möjliga mån i drift, samtidigt som förare och skyddsombud uttryckte oro för att förarna inte var tillräckligt skyddade och riskerade att smittas.

Det är välkänt att bussförare har en arbetsmiljö som, redan innan pandemin, var utmanande. Arbetstiderna för en bussförare i stadstrafik är ofta krävande och kan leda till sämre hälsa, stress, dålig sömnkvalitet och begränsat socialt liv. Hot och våld är vanligt förekommande och kan leda till ökad stress. Bussförare lider oftare än genomsnittet av diabetes, sömnapné, hjärt- och kärlsjukdomar. Det är även mycket vanligt med högt blodtryck, fetma, rökning och högt kolesterol, flera av dessa faktorer är listade som kända riskfaktorer för allvarlig covid-19. Sociodemografiska egenskaper som att vara man, låginkomsttagare, lågutbildad och invandrare från ett låg- eller medelinkomstland är vanliga hos bussförare och förknippas i Sverige med ökad risk för dödsfall i covid-19.

Att studera bussförares faktiska och upplevda risk för att insjukna i covid-19 och att utreda hur virusutbrottet påverkat säkerhet och trygghet på arbetet är viktigt. Datainsamlingen sker i två omgångar. Rapporten avser den första omgången, som genomfördes hösten 2020 till våren 20212. Den andra omgången pågår under hösten 2022 och slutrapporten kommer under hösten 2023. I denna första del gjordes datainsamlingen med webbenkäter och genom intervjuer med bussförare, trafikföretag och RKM. Blodprovstagning och antikroppstest genomfördes för att avgöra om förare har haft covid-19.

Hittills har 580 bussförare deltagit i någon del av studien. Antikroppstesterna visar att en stor andel av bussförarna smittats av covid-19 fram till maj 2021. Forskarna kan inte se att sociodemografiska faktorer förklarar det stora antalet smittade. Under första vågen angav 46 procent av förarna att de oroade sig dagligen för att smittas, under andra vågen sjönk siffran till 39 procent. En rad smittskyddsåtgärder infördes i kollektivtrafiken, stängd framdörr på bussarna var den vanligaste åtgärden, vilket bidrog till en tryggare miljö men också en förändrad yrkesroll med den inte alltid positiva följen att det blev mindre social interaktion. Att förare upplever att de utsatts för stora risker i samband med covid-19-pandemin, kan resultera i att de inte är beredda att fortsätta som förare. För att undvika detta, då det redan råder stor brist på förare, krävs riktade insatser och i synnerhet insatser som förbättrar arbetsförhållandena och ökar attraktiviteten för yrket.

RKM och bussoperatörerna har stora utmaningar att handskas med i samband med ett virusutbrott.

– Många aktörer saknade ordentligt beredskap för pandemin. Det skulle underlätta för kommande kriser om beredskapen förbättras så att skyddsåtgärder kan sättas in vid rätt tid och att ansvarsfördelningen mellan olika grupper blir tydligare. Nu är ett bra tillfälle att skapa krisplaner och ta del av erfarenheterna hos olika aktörer, säger Anna Sjörs Dahlman.

Rapporten Covid-19-pandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik - Resultat under pågående pandemi (2022 Digitala Vetenskapliga Arkivet DiVA)

Text: Tiina Mauritzell/VTI

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Foto: Hejdlösa bilder/VTI
Foto: Hejdlösa bilder/VTI
Ladda ned bild

Om

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut



013-20 40 00http://www.vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå Sveriges transportpolitiska mål. VTI har kontor i Linköping, Stockholm, Göteborg och Lund. 

Följ VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Forskare: ”Utspridda skolstartstider kan göra kollektivtrafiken billigare”8.2.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Ny forskning visar att utspridda skolstartstider kan minska rusningstrafiken och kostnaderna för kollektivtrafiken. En senarelagd skolstart för tonåringar har även gynnsamma effekter för hälsa och skolprestationer. I en nypublicerad forskningsrapport ger forskarna rekommendationer för ett lyckat införande. Rapporten har tagits fram inom K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, av forskare från Linköpings universitet, VTI och Lunds universitet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye