Coronapandemin i fokus i årsbokslutet för 2020

Ledningen för stöd och omsorgsförvaltningen respektive äldreomsorgsförvaltningen har arbetat tillsammans i stabsläge sedan mars och byggt upp en gemensam organisation för skyddsutrustning. Verksamheter har planerats om och anpassats efter nya förutsättningar. Några verksamheter har stängts, öppnat och sedan stängts igen.

– Det gångna året har verkligen varit utmanande för verksamheterna. Medarbetare och chefer har visat imponerande handlingskraft, flexibilitet och samarbetsförmåga för att möta den enskildes behov utifrån förutsättningar som ständigt förändrats. Det har gjort att stöd- och omsorgsförvaltningen klarat pandemins utmaningar på ett bra sätt, säger Andreas Lundgren (S), ordförande i individ- och familjenämnden.

Under sammanträdet 27 januari uppmärksammades några av de verksamheter som utmärkt sig särskilt under året:

• HSL- gruppen (insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, omfattar bland andra sjuksköterskor)
• Lager för skyddsutrustning
• Första linjen (stöd, råd och tidiga insatser till barn, unga och deras familjer)
• Biträdande verksamhetschefer
• Funktionshinderomsorg, samtliga arbetsgrupper

Ökad oro på grund av pandemin

Det märks en ökad oro hos medborgare med anledning av pandemin genom att man minskar på eller vill ha mer insatser från socialtjänsten. De ökade behoven som rapporterats under året präglas fortsatt i hög utsträckning av våld, psykisk ohälsa och droger. För att möta behoven pågår arbete med tidiga insatser på hemmaplan. I ärenden där det finns oro för barn och unga som utsatts för våld eller annan omsorgsbrist i sin familj har under året planerats för en insats, uppstart sker under början av 2021.

Plusresultat enligt prognos

Nämndens årsprognos för 2020 var beräknad till +8,0 miljoner kronor, resultatet blev +7,4 miljoner kronor. Resultatet förklaras av

• Funktionshinderomsorg +28,1 miljoner kronor (minskat inflöde, tillfälligt nedstängda verksamheter, sjuklönebidrag och att uppstart/utökning av verksamheter inte blivit av i samma takt som budget tillkommit. Överskottet beror också på förändrade arbetssätt, större fokus på uppföljning och bemanningsplanering)
• Gemensamma kostnader +19,7 miljoner kronor (kvarstående volymmedel för ett LSS-boende, uppstart av verksamheter och vakanta tjänster. Överskottet beror också på att här belastas kostnader och intäkter för det länsgemensamma skyddslagret)
• Ensamkommande barn -5,0 miljoner kronor (lägre intäkter än förväntat och högre kostnader än budgeterat)
• Försörjningsstöd -8,1 miljoner kronor(fler hushåll i behov av försörjningsstöd än budget. Vägen till arbete för långtidsarbetslösa och nyanlända fördröjs när bland annat praktikplatser eller andra insatser inte kan genomföras)
• Individ- och familjeomsorg -27,3 miljoner kronor (konsultstödda familjehem och extern institutionsvård har varit mycket större än budget. Kostnaderna för vuxna missbruksvård fortsätter att vara lägre än budget)

Merkostnader till följd av pandemin

Till och med december hade nämnden ca 26,5 miljoner kronor i merkostnader till följd av pandemin (exklusive sjuklönerna). Av detta var ca 11,9 miljoner kronor på grund av inköp av skyddsutrustning och 14,6 miljoner kronor på grund av ökade personalkostnader (främst överanställningar för att säkra bemanningen). Nämnden har hittills fått 20,9 miljoner kronor i ersättning för kostnader (sjuklönekostnader 11,5 miljoner kronor och övriga merkostnader 9,4 miljoner kronor) kopplade till pandemin.

Mer information

Andreas Lundgren (S)
ordförande
individ- och familjenämnden
Umeå kommun
070-330 63 24
andreas.lundgren@umea.se

Björn Kjellsson (L)
vice ordförande
individ-och familjenämnden
Umeå kommun
070-618 73 30
bjorn.kjellsson@umea.se