Under pandemin ökade även intresset för att ta del av både nyheter och underhållning vilket bidrog till ökade användarintäkter för tidningsbranschen och då främst från de digitala utgåvorna.

- Journalistiken är en grundbult i vårt demokratiska samhälle och de utökade stöden blev verkligen stöttepelare för nyhetsmedierna. Jag är stolt över att vi lyckades betala ut stöden snabbt så att redan hårt pressade nyhetsmedier kunde fortsätta förmedla god nyhetsjournalistik under pandemin, säger Charlotte Ingvar-Nilsson generaldirektör för MPRT.

Trenden med vikande annonsintäkter för nyhetsmedierna fortsatte genom ytterligare överflyttningar av reklaminvesteringar till internet. En allt större andel av de digitala reklaminvesteringarna går till utomnordiska aktörer, den trenden har förstärkts ytterligare under året. Reklaminvesteringarna i medier sjönk med drygt 5 procent under 2020 och det var nyhetsmediernas som drabbades hårdast med ett intäktsbortfall på över 20 procent. För att kompensera nyhetsmedieföretagen för intäktsbortfallen nästan fördubblades press- och mediestödet under år 2020, till cirka 1,5 miljarder kronor. Under pandemin delades det ut flera olika typer av stöd för att kunna stötta fler kategorier av nyhetsmedier.

- Ett par av skälen till att dagspressens lönsamhet stärktes var att de statliga stöden ökade och att läsarintäkterna växte. Till det kommer att många tidningar tidigt under året drog ned på sina kostnader för att kunna möta ett förväntat intäktsfall, säger Tobias Lindberg, forskare vid Nordicom och författare av rapporten.

Rapporten Medieekonomi finns att ladda ner på vår webbplats. Klicka länken i listan under texten.

Om rapporten

Medieekonomi är en del i vår rapportserie Medieutveckling och tar upp de samband som finns mellan konjunkturen, reklammarknaden, mediekonsumtionen och de svenska medieföretagens ekonomi. Rapporten har tagits fram i samverkan med Nordicom vid Göteborgs universitet. För analysen svarar Tobias Lindberg, forskare vid Nordicom.