Vårdföretagarna

Debattartikel Dagens Medicin - Gemensam digital infrastruktur i vården räddar liv

Dela
Alla förväntar sig att livsviktig information om hälsa, läkemedel och tidigare behandlingar ska finnas tillgänglig när man söker vård eller behöver omsorg. Men så är det inte alltid – trots att det borde vara en självklarhet i ett modernt samhälle.
Antje Dedering - förbundsdirektör Vårdföretagarna
Antje Dedering - förbundsdirektör Vårdföretagarna

Alla förväntar sig att livsviktig information om hälsa, läkemedel och tidigare behandlingar ska finnas tillgänglig när man söker vård eller behöver omsorg. Men så är det inte alltid – trots att det borde vara en självklarhet i ett modernt samhälle.

Det är tyvärr inte ovanligt att människor skadas, felbehandlas eller får vård för sent på grund av att nödvändig information inte finns tillgänglig för vårdpersonalen. Det är hög tid att åtgärda detta.


Enligt Myndigheten för digital förvaltning är den digitala utvecklingen i den offentliga sektorn i Sverige både långsammare och mer ojämn än i de flesta jämförbara länder. Däremot ligger svenska företag högst i Europa när det gäller användningen av digital teknik och innovation. Att låta näringslivet bidra med kunskap och konkreta lösningar som påskyndar den digitala utvecklingen av vård och omsorg är därför klokt.
En viktig anledning till att Sverige halkat efter i utvecklingen är att vi inte har enats om gemensamma format, standarder och principer för hur informationen om en patient ska göras tillgänglig – oavsett vilken vårdgivare man besöker, var i landet man befinner sig eller vilka tekniska system som används.


När standarder saknas blir patientens vårdhistorik inlåst i separata system, vilket får stora konsekvenser i form av onödiga risker för felbehandling, bristande kontinuitet och en orimlig digital arbetsmiljö för vårdpersonalen. Dessutom försämras förutsättningarna att forska, utveckla och använda nya läkemedel och medicintekniska lösningar.
Avsaknaden av gemensamma ramverk för datadelning får även konsekvenser för privata vård- och omsorgsgivare som verkar över hela landet, då de får svårt att utveckla och skräddarsy sin egen it-miljö tillsammans med leverantörerna. I stället för att kunna införa egna koncerngemensamma lösningar tvingas de använda de olika system som kommuner och regioner anvisar dem till, vilket innebär att de behöver använda flera parallella system eller till och med byta till ett sämre system än det de redan hade.


Möjligheterna att lösa problemen har aldrig varit bättre. Vårdens och omsorgens digitala infrastruktur står äntligen högt upp på den politiska agendan. Regionerna genomför en historiskt omfattande upprustning av vårdens journalsystem.
Den förra regeringen sjösatte en rad utredningar om gemensamma principer för hur samhället ska kunna använda hälsodata som resurs. Den nuvarande regeringen har i Tidöavtalet ytterligare höjt ambitionsnivån genom att peka på behovet av en genomgripande upprustning av vårdens digitala infrastruktur. Arbetet får extra kraft genom EU-kommissionens ambitiösa lagstiftningsarbete för att hälsodata ska kunna användas för vård, forskning och innovation mellan EU-länder.


Vi behöver främja konkurrens och marknadsdriven teknisk utveckling genom tydliga, transparenta och internationellt gångbara ramverk för interoperabilitet som både utvecklare och upphandlare måste följa. Då skapar vi långsiktiga förutsättningar för Sveriges framgångsrika tech- och life science-sektor. Genom tillämpningen av internationella standarder ges vården förutsättningar att hålla lika hög digital utvecklingstakt som resten av samhället.


Det finns skäl för alla att vara självkritiska för att vi inte kommit längre. Under många år har det gjorts försök för att driva på standardiseringen, från myndigheter, huvudmän och leverantörer. Resultaten har ofta stannat på ritbordet, prövats i isolerade projekt eller skapat nationella lösningar inom smala områden.
Detta är ett systemproblem som inte kan lösas av en enskild aktör eller dikteras genom myndighetsbeslut. För att lyckas krävs en bred samverkan där alla aktörer – privata och offentliga vårdgivare, teknik- och läkemedelsindustrin, myndigheter, akademi och patienter – tillåts bidra på lika villkor.


Som tongivande bransch- och arbetsgivarorganisationer inom hälso- och sjukvård, omsorg, life science och techindustri erbjuder vi vårt konkreta stöd i det fortsatta arbetet. När vi som både använder och utvecklar de tekniska lösningarna kan enas, skapas förutsättningar att faktiskt lösa informationsbristerna i vård och omsorg.
Vi har nu tagit initiativ till ett nytt utvecklingssamarbete mellan privata vård- och omsorgsgivare, tech-, läkemedels- och medicintekniska företag för atterbjuda ett handfast bidrag som påskyndar utvecklingen av den gemensamma grunden för vårdens- och omsorgens digitala infrastruktur.

För att visionerna ska bli verklighet föreslår vi följande:

1. Regeringen bör ta initiativ till en förhandling om vårdens och omsorgens digitala infrastruktur i Sverige. Vårdens största förändringsprojekt blir genomförbart först om det görs tillsammans med vård- och omsorgsgivare och med de företag som utvecklar medicinteknik och digitala tjänster.
2. Regeringen bör skapa en tydlig och transparent beslutsstruktur för gemensamma dataformat. Bristen på beslutsförmåga i en komplex sektor som vård och omsorg löses enklast i en inkluderande struktur, där alla aktörer medverkar till att utarbeta de ramverk som kan tillämpas av alla.
3. Tillsammans skapar vi en dynamisk infrastruktur, inte en nationell koloss. En modern och utvecklingsbar it-miljö kräver flexibilitet inom tydliga ramar och vård och omsorg behöver kunna skräddarsy sin digitala arbetsmiljö. Fokus bör ligga på att sätta obligatoriska gemensamma principer och format för hur data ska delas och lagras, och låta marknaden, inte staten, utveckla och tillhandahålla tekniken.
4. Etablera operativa testmiljöer. Många standarder och principer finns redan, men de används inte samlat. Använd näringslivets snabbhet, där rikstäckande privata vårdgivare tillsammans med leverantörer kan testa olika it-system i olika regionala kontexter, för att prova ut och anpassa lösningar tills de blir kompatibla och fungerar.

Utvecklingen av vårdens digitala infrastruktur är ett av vår tids största infrastrukturprojekt. Alla krafter behövs. Om den offentliga sektorn och näringslivet arbetar som partners i genomförandet kan vi äntligen höja utvecklingstakten i vård och omsorg. De som arbetar med att rädda liv och lindra sjukdom måste ha den bästa tekniken till stöd.

Antje Dedering, förbundsdirektör, Vårdföretagarna

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör, Tech Sverige

Anna Lefevre Skjöldebrand, vd, Swedish Medtech

Johan Färnstrand, vd, Lif

https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/en-gemensam-digital-infrastruktur-i-varden-raddar-liv/

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Antje Dedering - förbundsdirektör Vårdföretagarna
Antje Dedering - förbundsdirektör Vårdföretagarna
Ladda ned bild

Om

Vårdföretagarna
Vårdföretagarna
Sturegatan 11
102 04 Stockholm

08-7626900https://www.vardforetagarna.se

Vårdföretagarna är Sveriges ledande arbetsgivar- och branschorganisation för vård- och omsorgsgivare

Våra medlemmar bedriver vård och omsorg i privat regi, till exempel i form av aktiebolag, kooperativ eller ideella föreningar. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privat drivna vårdens betydelse för samhället.

Föreningen har cirka 2 000 medlemsföretag med över 100 000 årsanställda. Samtliga medlemsföretag har kollektivavtal. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

Läs mer på Vårdföretagarna.se

Följ Vårdföretagarna

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Vårdföretagarna

Stora skillnader mellan länen över de som beviljas personlig assistans – regeringen måste göra en grundlig översyn av Försäkringskassans behovsbedömningar27.3.2024 13:36:43 CET | Pressmeddelande

Det är mycket stor skillnad mellan Sveriges län i antalet individer per 100 000 invånare som har statlig assistansersättning. Klart lägst är andelen i Hallands län där antalet är 99. Klart högst är andelen i Norrbottens län där antalet är 191, alltså nästan dubbelt så många som i Hallands län. Högst genomsnittligt antal statliga assistanstimmar var det i Dalarnas län med 150 timmar 2023 och lägst i Kronobergs län med 119 timmar. Skillnaden var alltså drygt 25 procent.

Unik undersökning: Nio av tio i åldersgruppen 85 till 109 år vill kunna välja äldreomsorg mellan privata och offentliga utförare.13.3.2024 09:05:51 CET | Pressmeddelande

Under ett seminarium i Stockholm idag, med medverkan av bland andra äldreminister Anna Tenje, presenterade Vårdföretagarna en rapport om äldres verkliga valfrihet. För första gången presenteras opinionsundersökningen Äldrebussen, som genomförts av Verian med en svarande målgrupp från 85 år till 109 år. Den visar bland annat att över 90 procent vill kunna välja hemtjänst och äldreboende. Samtidigt saknar drygt en miljon av de äldre möjlighet att välja hemtjänst. Siffrorna är ännu dystrare vad gäller möjligheten att välja äldreboende.

Månadens vårdkörapport: 45 000 fler kvinnor än män står i kö för en första kontakt inom den planerade specialistvården7.3.2024 08:58:29 CET | Pressmeddelande

Imorgon är det 8 mars, den internationella kvinnodagen. I januari 2024 var det 45 000 fler kvinnor än män som stod i kö för en första kontakt inom den planerade specialistvården, motsvarande 23 procent fler. Det var 13 000 fler kvinnor som väntat längre än vårdgarantin (90 dagar) på den första kontakten, motsvarande 20 procent fler. I Region Stockholm och Region Gävleborg utgjorde kvinnor mer än 60 procent av samtliga som väntat längre än 90 dagar på en första kontakt med en specialist.

Pressinbjudan: Vem försvarar valfriheten och äldres rätt att välja sin äldreomsorg?6.3.2024 14:02:42 CET | Pressmeddelande

Vårdföretagarna och SPF Seniorerna arrangerar seminarium med medverkan av äldreminister Anna Tenje och riksdagspolitiker. Datum: 13 mars, 09:00 - 10:00, frukost serveras från 08:30 Plats: IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm En unik undersökning med namnet Äldrebussen presenteras, där äldre i målgruppen från 85 år till 109 år svarar på frågor om viljan att välja sitt äldreboende. På seminariet presenterar Vårdföretagarna därutöver en rapport om hur det ser ut med valfriheten för äldre i Sveriges kommuner.

Patienttoppen 2024: Privata vårdcentraler mest uppskattade i samtliga 21 regioner29.2.2024 10:36:43 CET | Pressmeddelande

När patienter i hela landet besvarar frågor om hur nöjda de är med sin vårdcentral rankas privatdrivna vårdcentraler högt. Av Sveriges 100 mest uppskattade vårdcentraler drivs 77 av privata vårdgivare. Den sammantagna bilden från SKR:s nationella patientenkät är att patienter generellt är nöjda med sin vårdcentral – oavsett om den drivs av regionen eller en privat vårdgivare. Vårdföretagarna publicerar nu samtliga listor – region för region.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye