Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,5 procentenheter i april

Riksbanken väntas höja styrräntan till 3,5 procent vid nästa beslutsmöte i april med tillämpning från maj. Den fortsatt höga inflationen bedöms väga tyngre för detta beslut än den ökade finansiella stressen i kölvattnet av flera bankers ekonomiska problem i USA och Schweiz. Det senare skulle, om den finansiella stressen tilltar ytterligare, kunna göra det svårt att fortsätta att höja styrräntan. Att ECB nyligen höjde styrräntan med 0,5 procentenheter och Riksbankens oro för kronans värde, är ytterligare argument som talar för denna räntehöjning. Inflationen väntas dock falla tillbaka relativt snabbt under det andra halvåret vilket, tillsammans med en likaledes väntad nedgång i svensk ekonomi, talar för att Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter i november.

- Bedömt utifrån Riksbankens oro för både inflationen och kronans värde, och sett till att ECB nyligen höjde sin styrränta till 3,5 procent, väntas Riksbanken höja även den svenska styrräntan till 3,5 procent i april. Ett betydligt lägre inflationsutfall i mars än i februari kan möjligen tala för att Riksbanken nöjer sig med att höja till 3,25 procent, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

- Jag – och ett över tid ökande antal ekonomer – har varnat för att vi inte sett de fulla effekterna på vare sig inflationen eller svensk ekonomi av de räntehöjningar som redan är gjorda. Jag har också pekat på ett antal globala faktorer – bland annat kraftigt fallande livsmedelspriser det senaste året – som rimligen framöver även kommer att bidra till minskad inflation i Sverige. Eftersom penningpolitiken verkar med betydande fördröjning, är det viktigt att inte blicka för mycket bakåt utan mer framåt vid kommande styrräntebeslut. Annars riskerar Riksbanken att gå fel, säger Robert Boije.

Den rörliga räntan toppar på 4,8 procent i september – men osäkerheten är stor

Utifrån förväntningen att Riksbanken höjer styrräntan med ytterligare 0,5 procentenheter vid beslutsmötet i april bedöms den rörliga snitträntan (räntan med tre månaders bindningstid) toppa på 4,8 procent i september. Den bedöms då också ligga över nivån för samtliga längre bindningstider. Ett år senare väntas den rörliga räntan åter ligga under nivåerna för samtliga längre bindningstider.

- Riksbankens höjningar av styrräntan leder ofrånkomligen till högre rörliga bolåneräntor. Men, trots stor osäkerhet om utvecklingen, är vi hoppfulla om att inflationen viker ner kraftigt under det andra halvåret i år och att Riksbanken därför kan komma att sänka styrräntan igen mot slutet av året. Det är bara att konstatera att det för bolånetagare med rörlig bolåneränta högst troligt kommer att bli värre innan det blir bättre, säger Robert Boije.

- För den bolånetagare som funderar över räntebindningstid framstår, givet vår prognos och bortsett från risken att utvecklingen kan bli en helt annan, rörlig ränta och ett års bindningstid som de mest ekonomiskt fördelaktiga och likvärdiga alternativen. För en bolånetagare som, av olika skäl och givet den stora osäkerheten, dock vill vara helt säker på storleken på sina månatliga ränteutgifter, kan en längre bindningstid vara att föredra även om den, enligt vår prognos, då får betala en viss premie för det, säger Robert Boije.

Bolånemarginalerna har fortsatt att krympa

I takt med den allmänna ränteuppgången det senaste året har bolåneräntorna också ökat. Bolåneräntorna har över lag dock inte ökat i paritet med vare sig höjningen av styrräntan eller bankernas upplåningskostnader via två- och femåriga bostadsobligationer. Ett skäl till detta är att bankerna i stället har hållit nere inlåningsräntorna som inte har ökat i paritet med den allmänna ränteuppgången. Det är också ett skäl till att den rörliga bolåneräntan väntas nå sin topp först flera månader efter den sista höjningen av styrräntan. SBAB:s indikatorer visar att bolånemarginalen, delvis av samma anledning, har fortsatt sjunka under årets första månader. Trots ökad konkurrens på bolånemarknaden bedöms inlåningsräntorna dock, på sikt, återgå till att följa det allmänna ränteläget.

- Bankernas bolånemarginal har i genomsnitt sjunkit mycket till följd av att framför allt storbankerna har kompenserat detta genom att i stället inte höja inlåningsräntorna i paritet med uppgången i marknadsräntorna. Det är knappast en hållbar strategi på lite sikt när en rad andra aktörer höjer sina inlåningsräntor och fler och fler bankkunder blir medvetna om detta, säger Robert Boije.

Se statistikunderlag i bifogad PDF.

Boräntenytt nr. 2, 2023 finns att ladda ner på SBAB:s hemsida.