Enskilda åtgärder i skogen kan öka kolsänkan med upp till 10 miljoner ton koldioxid per år

Rapporten redovisar beräknad potential hos några enskilda åtgärder för att öka kolsänkan i skogen. Effekten av åtgärderna går inte att summera eftersom de delvis kan beröra samma mark. I analysen har vissa åtgärder genomförts på större arealer än andra vilket också påverkar effekten på kolsänkan: Exempel på åtgärder som ingår i analysen är:

• Minskad avverkning. Om avverkningen minskar till 90 procent av dagens avverkningsnivå kan kolsänkan öka med knappt 10 miljoner ton koldioxid per år fram till år 2100.
• Förlängd omloppstid. Om den lägsta tillåtna åldern för att avverka höjs med 30 procent kan kolsänkan öka med drygt 7 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100. Effekten beror främst på tillfälligt minskad avverkning under tiden fram till år 2050.
• Halvering av viltbetesskador, där älg och andra hjortdjur betat i ungskog, kan bidra till att kolsänkan ökar med drygt 5 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100.
• Ökad areal kvävegödsling till 150 000 hektar per år (4,5 gånger mer än idag, framför allt i norra Sverige) kan bidra till att kolsänkan ökar med drygt 2 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100.
• Fördubblad areal naturvårdavsättningar, där skog undantas produktion, bidrar enligt resultaten inte till ökad kolsänka om dagens avverkningsvolym upprätthålls i den brukade skogen.

Analysen bygger på de skogliga konsekvensanalyserna (SKA 22) som Skogsstyrelsen presenterade i höstas. Den omfattar inte åtgärdernas effekt på skogens hela klimatnytta eftersom möjligheterna att ersätta fossila material och bränslen med produkter från skogen inte har beräknats. En minskad avverkning kan innebära att utbudet av träråvaror minskar vilket kan leda till en ökad efterfråga på fossila råvaror eller en ökad import av träråvaror från andra länder. Utsläpp av koldioxid kan därmed flyttas till andra länder eller andra sektorer.

Hyggesfritt indikerar ingen påverkan

Resultaten indikerar också att en ökad användning av hyggesfritt skogsbruk (genom selektiv avverkning och luckhuggning) till en fjärdedel av skogen inte har någon betydande påverkan på kolsänkan. Analyserna indikerar samtidigt att en ökning av arealen som föryngras med lövträd (3 gånger högre andel) kan påverka kolsänkan negativt.

– Det här visar tydligt att skogliga åtgärder kan ha stor betydelse för att fortsätta binda koldioxid i skogen och bidra till att uppnå klimatmålen. Detta är särskilt viktigt i ett föränderligt klimat som ökar risken för kolförluster i skogen, säger klimatspecialist Giuliana Zanchi, Skogsstyrelsen.

Risker för skador

Risken för skador på skogen ökar i framtiden på grund av klimatförändringarna. Åtgärder som ökar kolsänkan leder till ett ökat virkesförråd vilket generellt ökar risken för skador. Däremot kan en del av åtgärderna ovan leda till mer varierade skogar eller ett mer varierat skogslandskap (till exempel ökad andel lövträd) vilket kan minska risken för skador.

Mer information:

Giuliana Zanchi, klimatspecialist, Skogsstyrelsen, 079-098 7604, giuliana.zanchi@skogsstyrelsen.se

Johan Wester, projektledare, Skogsstyrelsen, 090-15 83 18, johan.wester@skogsstyrelsen.se

Skogsstyrelsens presstjänst: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se

Mer fakta

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) uppgick till 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, exklusive markanvändningssektorn.

Det totala nettoupptaget av växthusgaser inom hela markanvändningssektorn (LULUCF) var knappt 42 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2021. Då uppgick nettoupptaget i levande biomassa i träd samt död ved och träprodukter till 37 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den senare uppgiften är relevant att jämföra de redovisade modellresultaten med.

Analysen har genomförts med samma modeller som i de Skogliga konsekvensanalyserna som redovisades 2022 (SKA 22). Effekten har beräknats för var och en av åtgärderna med utgångspunkt från hur skogen sköts idag. De kolpooler som ingår är biomassa i träd, död ved samt träprodukter, men inte markkol.