Kommerskollegium är en av flera svenska myndigheter som ansvarar för ansökningar om undantag från EU:s sanktioner riktade mot Ryssland och Belarus.

I samband med att Ryssland den 24 februari förra året inledde kriget i Ukraina införde EU omfattande sanktioner mot Ryssland och Belarus. Kommerskollegiums sammanställning visar att myndigheten under förra året fick in 59 ansökningar där företag eller organisationer vill få undantag från sanktionerna.

I 22 fall har Kommerskollegium beviljat tillstånd, medan 26 ansökningar avslogs eller avskrevs, till exempel på grund av att ansökan kommit till fel myndighet. I 11 av ärendena pågick handläggning fortfarande vid årsskiftet.

De flesta ansökningarna kommer från företag som vill få undantag för att få exportera varor och tjänster till Ryssland. Näst vanligast är att ansöka om att få frigöra pengar som är frysta.

Förutom att handlägga ansökningar om undantag ger Kommerskollegium information företag och organisationer om sanktionerna. Informationsbehovet har varit och är stort. Den telefonlinje som Kommerskollegium öppnade i början av förra året för frågor om sanktionerna har till exempel tagit emot över 1 100 samtal.

– Inledningsvis fick vi väldigt många samtal från företag. Sanktionerna infördes snabbt och är inte alltid enkla att förstå. Vi får fortfarande många frågor varje vecka och vi märker att de företag som kontaktar oss vill göra rätt, säger Michael Koch, enhetschef vid Kommerskollegium.

Handelsstatistik för 2022 visar att handeln med Ryssland har gått ner mycket kraftigt, till exempel minskade varuexporten från Sverige till Ryssland med 54 procent under förra året jämfört med 2021 – under 2022 exporterade Sverige varor till Ryssland till ett värde av drygt 10 miljarder kronor. Varuimporten minskade under förra året med 64 procent och uppgick till knappt 8 miljarder kronor.

Hela sammanställningen om arbetet med sanktioner hittar du på Kommerskollegiums webb.