EU kan bli en fristad för sexuella övergrepp mot barn.

Sexuella övergrepp mot barn måste bekämpas

De senaste veckorna har ett stort antal svenska debattörer noterat att ett viktigt lagförslag diskuteras i EU. Lagförslaget handlar om att förhindra sexuella övergrepp mot barn på nätet men innehåller delar som uppfattats som alltför långtgående. Debatten är centrerad kring vuxnas integritet samtidigt som barnens integritet, och deras rätt till att inte utnyttjas sexuellt online och få bilder och filmer av övergreppen delade på internet, knappt omnämns. Detta med bakgrund mot att vi lever i en verklighet där vi är på väg att förlora kampen mot sexuella övergrepp mot barn på nätet. 

Både vuxnas och barns integritet behöver försvaras. Problematiken är oerhört komplex och kräver att vi hittar en lösning som också beaktar konsekvenserna av att inte vidta åtgärder.  

Att lagförslaget presenterats beror på att nuvarande EU-lagstiftning upphör i augusti 2024. Om det inte finns en ny lag på plats innan dess blir det olagligt för techbolag att proaktivt söka efter sexuella övergrepp på deras plattformar. Då riskerar EU att bli en fristad för att dela och begå sexuella övergrepp mot barn på nätet. 

Efterfrågan är både massiv och svårgripbar

Nyligen släppte Internet Watch Foundation (IWF) sin årsrapport. IWF är en brittisk hotline, dit allmänhet och företag rapporterar bilder och filmer som dokumenterar sexuella övergrepp mot barn. Data från förra året visar att en femtedel av det material som inrapporterats klassificerades som de grövsta formerna av övergrepp mot barn inklusive våldtäkt, tortyr och tidelag. Enligt IWF har antalet bilder som skildrar de grövsta formerna av övergrepp dubblerats jämfört med 2021 och de yngsta barnen är de som utsätts för de värsta övergreppen. Mer än 81% av bilderna på barn under två år var grova övergrepp.   

Efterfrågan på sexuella övergrepp mot barn är både massiv och svårgripbar. Ett illustrativt exempel är den chatbot på Pornhub som IWF tagit fram, med stöd av Childhood, som aktiveras när användare söker efter övergreppsmaterial. När chatbotten aktiverades under 30 dagar, enbart på Pornhubs brittiska sida, interagerade den med användare 174,000 gånger.   

- Det stora antal barn som i nuläget utsätts för allvarliga övergrepp förtjänar en faktabaserad diskussion om vägar framåt som tar hänsyn till både barns och vuxnas rätt till integritet, säger Britta Holmberg, programchef och vice generalsekreterare World Childhood Foundation.  

Förekomsten av övergrepp mot barn som begås, delas och sprids både på de öppna och krypterade delarna av internet har exploderat under de senaste decennierna. Den tekniska utvecklingen under samma period har skapat helt nya möjligheter för förövare att hota och trakassera barn, begå våldtäkter och sedan sprida bilder och videomaterial av övergreppen. En majoritet av allt övergreppsmaterial globalt lagras redan idag på servrar i EU-länder.   

 - Låt oss vara tydliga. Utan tekniska verktyg för att spåra, analysera och upptäcka övergrepp finns ingen chans att stoppa förövarna. Att inte få en ny EU-lagstiftning på plats innan augusti 2024 vore ett svek mot utsatta barn, säger Paula Guillet De Monthoux, generalsekreterare World Childhood Foundation.  

Frivlligt och utan insyn

I dagsläget söker de etablerade techbolagen efter övergreppsmaterial och misstänkt grooming på frivillig basis. Barn och vuxna interagerar på plattformar som Snapchat och Instagram utan reglering och ansvarsutkrävande. Hittills har vi förlitat oss på att techbolagen frivilligt arbetar för att minska riskerna för barn. De väljer att axla den uppgiften på olika sätt och ambitionsnivå. Det finns heller ingen demokratisk insyn i vilken teknik som används, hur identifierat övergreppsmaterial hanteras och vad som rapporteras till rättsväsendet.    

En viktig del av det nya lagförslaget är en reglering av företagens skyldigheter att spåra, identifiera och rapportera övergrepp mot barn. Förslaget innefattar inrättandet av ett EU-center med expertis om övergrepp mot barn på nätet. Det är också värt att nämna att det finns tydligt beskrivna åtgärder för att säkra att de verktyg som används är anpassade, står i proportion till barnets risk att utsättas för övergrepp och att beslut om mer inskränkande åtgärder ska tas av domstol.  

Vem ansvarar för att skydda barnen?

Vi välkomnar en debatt om vems ansvar det är att skydda barn på nätet och hur detta ska regleras. Vi tycker det är rimligt att företag vars infrastruktur möjliggör sexuella övergrepp mot barn också åläggs ansvar för att minska de riskerna. Regelverket kring detta behöver vara transparent och demokratiskt beslutat. Att som hittills låta det vara helt frivilligt och utan insyn från våra folkvalda är ohållbart.   

Kritiken mot lagförslaget har främst fokuserat på risken för inskränkningar i den personliga integriteten. Men om vi väljer att inte ta med barnens perspektiv i detta blir priset barn får betala för högt. Vi behöver med omsorg integrera olika grundläggande rättigheter såsom integritet och skydd mot övergrepp. Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att det inte är en nyhet att olika friheter och rättigheter ibland ställs mot varandra och att dessa då behöver jämkas. När vi passerar landgränser, går in i vissa byggnader eller gör vissa betalningar godkänner vi till viss del inskränkningar i vår personliga integritet.

På samma sätt menar vi – och en stor grupp representanter från polis, rättsväsende och civilsamhälle – att vi behöver en lagstiftning som skyddar både användares integritet och integriteten för de barn som utnyttjas sexuellt med teknikens hjälp. 

 
World Childhood Foundation