Exportsektorn växer på hemmaplan

– Mönstret vi ser i Sverige följer det vi ser i andra länder. En minskad andel import står för värdet av exporten. Mer och mer av de tjänster och varor som industrins export kräver produceras inhemskt, säger Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen.

Exportindustrins globala värdekedjor har under åren efter finanskrisen 2008 tagit en ny riktning. Importinnehållet i industrins förädlingsvärde i Sverige har minskat. Den tidigare uppåtgående trenden mot att dela upp produktionen utmed leverantörskedjor runt om i världen har brutits. Trendbrottet karaktäriseras av att industrins importandel av insatsvaror minskat medan industrins andel inhemsk, direkt produktion ökat.

Den här regionaliseringen, där många företag anpassar sina värdekedjor för att ligga närmare kunderna, sker samtidigt i både Europa, Asien respektive Nordamerika.

– Trenden är global. Även exempelvis Kina följer samma mönster. Mer av exportens förädlingsvärde produceras inom landet. Det blir en förstärkt regionalisering, Kina bygger upp egna värdekedjor i regionen och är inte lika beroende av import som tidigare, säger Lena Hagman.

Samtidigt sker en omstrukturering av importen, visar Teknikföretagens rapport.

– Importen till Sverige från exempelvis Storbritannien och Euroområdet i stort har fått stå tillbaka för en ökad andel i förädlingsvärdet i svensk export från Kina, Indien, Sydkorea samt länder i östra Europa som Polen, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen med flera, säger Lena Hagman.

I våra tidigare rapporter har Teknikföretagen lyft fram att en vanlig förklaring till nedkortade globala värdekedjor är att man satsat alltmer på automatisering, artificiell intelligens med flera tekniska lösningar som bidragit till förändrade produktionsprocesser och ökad effektivitet i produktionen.

Något som samtidigt kan ha drivit på denna effektivisering är ökade arbetskrafts- och produktionskostnader bland underleverantörer i omvärlden. Med ökad användning av automatisering och ny teknik kan produktion dessutom lättare flytta närmare företagens slutkunder på närliggande marknader, men även flytta närmare mer avlägsna marknader. Effekten blir minskad världshandel med insatsvaror och mer koncentration av produktionskedjor till regioner, som till Europa, Asien, Nordamerika, etc.

Att värdekedjorna kortats ned avspeglas bland annat av att inhemsk, direkt produktion i flera industribranscher i Sverige har ökat sin andel av branschens inhemska produktion under senare år.

– När vi nu kan följa upp med uppdaterad statistik till och med 2019 ser vi att industrin stärkt och ökat sambandet med inhemska leverantörer under konjunkturuppgången 2017-2018. Ökad efterfrågan på exportindustrins produkter under denna period ledde till ökad användning av insatsvaror och tjänster från inhemska leverantörer i Sverige, säger Lena Hagman.

Mycket talar för att industri i Sverige även efter 2019 fortsatt att utveckla tekniken kring produktionsprocesser som minskat behovet av att importera vissa insatsvaror.

– När det gäller it-tjänster så är utvecklingen den motsatta. Kompetens i Sverige har fått ökad konkurrens från utlandet. Svenska it-företag skulle kunna växa ännu mer, men begränsas bland annat av svårigheten i att hitta kompetens. I stället är det företag i andra länder som kunnat öka sin försäljning till industrin i Sverige, säger Lena Hagman.

Till skillnad från industrins nedkortade globala värdekedjor visar motsvarande för exempelvis datakonsult- och informationstjänster en motsatt trend i en rad länder, alltså en fortsatt expansion. Det gäller it-tjänster i Sverige och i en rad andra länder som exempelvis USA, Nederländerna, Belgien och Finland.

Tittar vi på andelen av totalt förädlingsvärde av datakonsulttjänster och övriga it-tjänster som Sveriges tillverkningsindustri använder för sin produktion av exportprodukter, så har det skett en ganska drastisk ökning av importen. Drygt 44 procent köptes från inhemska leverantörer enligt OECD:s senaste mätning för 2018. För nära 30 år sedan, 1995, var andelen 50 procent högre, då drygt 66 procent köptes från leverantörer inom Sverige.

I Kina och Indien ökar successivt tillgången på avancerade it-tjänster och de länderna blir mindre beroende av att importera sådana tjänster. Däremot ökar deras export av sådana tjänster.