Fågelinfluensa påvisat hos vilda fåglar

Den senaste tiden har det varit flera rapporter om fynd av fågelinfluensa i Europa och den 17 november konstaterades fågelinfluensa i en kalkonbesättning i Skåne. Nu har även de första fallen konstaterats hos vilda fåglar i Sverige. Det finns olika influensavirus, både högpatogena som orsakar allvarlig sjukdom och lågpatogena som ger mildare eller inga symtom. Dessutom förändrar sig influensavirus kontinuerligt.

För att hålla koll på vilka influensavirus som cirkulerar och för att kunna förvarna djurägare som har fjäderfän om ökade risker för fågelinfluensa bedrivs sjukdomsövervakning hos vilda fåglar i alla länder i Europa. Övervakningen är också viktig för bedömning av hälsoläget i den vilda populationen.

– Tack vare att allmänheten rapporterar och skickar in döda fåglar för undersökning skaffar vi oss kunskap om smittläget för fågelinfluensa. Även om vi nu har hittat fall är det viktigt att fortsatt följa utvecklingen och vi är tacksamma för fortsatta rapporter, säger tf. bitr. statsepizootolog Maria Nöremark på SVA.

Utifrån det vi vet om fåglarnas flyttvägar, fynden i Europa och de fynd vi nu gjort bedömer SVA att smittan nu troligen är relativt utbredd hos vilda fåglar i Sveriges kustområden, särskilt längs flyttfågelrutter på östkusten och södra Sverige. Fågelinfluensan har sannolikt kommit med flyttfåglar som till exempel vitkindade gäss på genomresa, och har sedan spridit sig till lokala fågelarter. Rovfåglar, som till exempel pilgrimsfalk, äter andra fåglar som insjuknar eller dör av fågelinfluensa och löper därför hög risk att drabbas.

I början av november beslutade Jordbruksverket om skyddsnivå 2 i hela Sverige vilket bland annat innebär att kommersiella fjäderfä ska hållas inomhus. Beslutet föregicks av att SVA utifrån fynden i Europa bedömt att risken för introduktion av fågelinfluensa var förhöjd.

– Att hålla fjäderfä inomhus är ett sätt att minska smittrisken från vilda fåglar men man behöver också säkerställa att träck, det vill säga fågelbajs, från vilda fåglar inte följer med in i hönsstallarna via personer som sköter om fåglarna, utrustning, foder, skadedjur eller annat, säger Maria Nöremark.

Det är inte osannolikt att fler utbrott under detta vinterhalvår kommer att upptäckas på fjäderfä i Sverige. För att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa är det viktigt att fjäderfäproducenter har noggrann koll på hälsoläget och särskilt notera minsta tecken på ökad dödlighet och rapportera till sin veterinär.

Fågelinfluensa av typen H5N8 har inte visat sig utgöra en risk för smitta till människa. Högpatogena fågelinfluensavirus anses dock alltid ha en zoonotisk potential, varför risken för smitta till människa aldrig helt kan uteslutas. Vid hantering av vilda döda fåglar bör man därför alltid använda handskar och tillämpa god handhygien. Som konsument kan man fortsätta äta ägg och fågelkött.

Allmänheten får gärna rapportera in fynd av döda vilda fåglar på https://rapporteravilt.sva.se/.